lördag 22 november 2014

Royová

MÁRIA ROYOVÁ
1800-1900-talet









GOLGATA ROPAR: GUD FÖRBARMAR SEJ





1. Golgata ropar: Gud förbarmar sej!
Mörkret är nådens öppna famn för dej.
Bana dej väg genom världens hot och hån:
han som har sett dej redan långt ifrån,
spikad vid korset, Jesus, är Guds Son.

2. Golgata ropar: Gud förbarmar sej...

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

fredag 21 november 2014

Jones

CHARLES PRICE JONES
1800-1900-talet








SE, LJUSET SLAGIT MÖRKRETS MAKT IDAG




1. Se, ljuset slagit mörkrets makt idag
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
för dödens seger blev dess nederlag
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp
full av makt,
han vann seger
som han sagt.
Dödens udd han brutit av,
till ett väntrum gjort vår grav
- o ära, halleluja till Guds Lamm!

2. Han sonat varje brott mot lagens bud
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i tron på honom får vi fred med Gud
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

3. Vi varje dag ska dö från synd och värld
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i Andens liv stå upp till himmelsfärd
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

4. Vi går till staden Gud har pekat ut
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
där glädjen aldrig, aldrig ska ta slut
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

5. En dag får vi stå upp som Frälsaren
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
ja, graven blir en port till himmelen
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...



Terry

RICHARD RUNCIMAN TERRY
1900-talet












SÄG HONOM ALLT




1. Säg honom allt! Kom till din Fader åter, 
som gärna hjälper dej i stort och smått. 
Han som för Jesu skull din synd förlåter 
vill ingen hjälplös från sej visa bort. 

2. Säg honom allt! Han mycket bättre hör dej 
än du kan känna i din fattigdom. 
Var bönesuck som i ditt hjärta rör sej 
hörs som ett rop i himlens helgedom. 

3. Säg honom allt! De skyndar sej i himlen 
med hjälp till dej som litar på hans ord. 
De ser så väl din plats i mänskovimlet, 
och känner noga stället där du bor. 

4. Säg honom allt! Ja nämn din svaga sida, 
låt synden ha det fula namn den bär! 
De onda andar ska i ljuset lida, 
de trivs ju bara där det mörker är. 

5. Säg honom allt! Den oro som vill tära, 
den dunkla framtidsbild som tecknar sej. 
Den tyngsta börda du försöker bära 
är den du själv på förhand lagar dej. 

6. Säg honom allt, intill det sista stycket! 
Då är det inte ditt, då är det hans! 
För honom kan ej något bli för mycket 
som älskat dej långt innan världen fanns.





Lindblad

ADOLF FREDRIK LINDBLAD
1800-talet









SÅ MÖRK ÄR EJ NATT, SÅ HÅRD ÄR EJ NÖD




1. Så mörk är ej natt, så hård är ej nöd,
att Jesus ej hjälpa förmår,
mitt ljus och mitt liv i mörker och död,
densamme i dag som i går.
Se, Jesus är här, 
fast stundom han synes mej fjärran!

2. Han lyser mej genom dödsskuggans dal,
och själv har han blivit för mej
en levande väg till himmelens sal,
en källa som liv har i sej.
Se, Jesus är här,
fast stundom han synes mej fjärran!

3. Visst bär det emot att tro och se,
visst kostar det möda och strid.
Men Jesus, som en gång burit mitt ve,
är även i stormen min frid.
Se, Jesus är här,
fast stundom han synes mej fjärran!

4. I honom jag är helt ren inför Gud,
fast synderna trycker mej än.
Han håller mej kär, så kär som en brud,
och aldrig han glömmer sin vän.
Se, Jesus är här, 
fast stundom han synes mej fjärran!

5. Och snart får jag se min vän som han är
och sjunga en gladare sång,
när frigjord från allt som ängslar mej här
jag står inför honom en gång.
Och när jag är där,
då synes han längre ej fjärran!





Sweney

JOHN ROBSON SWENEY
1800-talet













JESUS MÅSTE JAG HA MED MEJ




1. Jesus måste jag ha med mej,
ensam vågar jag ej gå.
Om jag stannar i hans närhet,
o så trygg jag vandrar då!
Jag är trygg och fruktar ej
för min Herde leder mej.
I hans spår jag följer honom,
på den smala vägen hem.

2. Jesus måste jag ha med mej
om min tro ej ska bli kall.
Bara han kan trösta hjärtat
och bevara mej från fall.
Jag är trygg och fruktar ej... 

3. Jesus måste jag ha med mej,
annars går det aldrig, nej!
Han i ljus och mörker för mej
genom striden hem till sej.
Jag är trygg och fruktar ej...

4. Jesus måste jag ha med mej, 
i hans nåd och ljus jag når
en gång fram till fadershuset
och en evig glädje får.
Jag är trygg och fruktar ej...








LÅT MEJ FÅ HÖRA OM JESUS



1. Låt mej få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord!
Sjung för mej sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord,
sången som änglar i natten
sjungit för herdar en gång:
Ära ske Gud i det höga,
frihet från bojornas tvång!
Låt mig få höra om Jesus,
skriv i mitt hjärta vart ord!
Sjung för mej sången så dyrbar,
skönaste sång på vår jord.

2. Säg mej det åter och åter
hur på vår jord han gick kring
frestad, föraktad och ringa,
ägande själv ingenting.
Synderna mina dem bar han,
smärtorna tog han på sej,
redo att hela och hjälpa,
redo att uppoffra sej.
Låt mig få höra om Jesus...

3. Låt mej få höra om korset,
kvalen och smärtan han led.
Visa mej graven i berget,
där man hans kropp lade ned.
O, vilket under av kärlek!
Det var för mej som han dog,
det var för mej som han uppstod.
Herre, min Gud, det är nog!
Låt mej få höra om Jesus... 







MERA OM JESUS, GUD, MEJ LÄR




1. Mera om Jesus, Gud, mej lär,
mer av hans nåd min längtan är,
mer av hans kärlek hjärtat giv,
mer av hans kraft i vardagsliv.
Mer, mera av Jesus,
mer, mera av Jesus,
mer av hans kraft och kärlek giv,
som för vår frälsning gav sitt liv.

2. Mera om Jesus! O min Gud,
lär mej förstå hans kärleksbud.
Helige Ande, lär mej se
mer av vad Jesus har att ge.
Mer, mera av Jesus...

3. Mera om Jesus i hans ord,
mera av Jesus vid hans bord,
lär mej att lyssna till hans röst,
vila i tro invid hans bröst.
Mer, mera av Jesus...

4. Mera om Jesus! Ständigt mer,
tills jag för evigt honom ser
och med de heliga en gång
evigt får sjunga Lammets sång.
Mer, mera av Jesus...

Prichard

ROWLAND HUW PRICHARD
1800-talet












HALLELUJA! SJUNG OM JESUS!





*1. Halleluja! Sjung om Jesus,
han är den som spiran bär.

Halleluja! Hans är makten,
hans allena segern är...

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

torsdag 20 november 2014

Ramsey

BENJAMIN MANSELL RAMSEY
1900-talet
portrait






LÄR OSS ATT BE, O GUD




1. Lär oss att be, o Gud,
lär oss din bön!
Ge oss av barnets tro,
lär oss din bön!
Rör mångas hjärtan, så
att de till dej vill gå,
frälsning vid korset få;
lär oss din bön!

2. Lär oss att be, o Gud,
lär oss din bön!
Vad är en mänska värd?
Lär oss din bön!
Lär oss för en och en
be intill kvällen sen,
o du vars blod gör ren,
lär oss din bön!

3. Lär oss att be, o Gud,
lär oss din bön!
Tiden flyr hastigt bort,
lär oss din bön!
Ge med din Ande mer
visdom och kraft, vi ber,
så att din väg vi ser,
lär oss din bön!

4. Lär oss att be, o Gud,
lär oss din bön!
Jesus, du kommer snart,
lär oss din bön!
Låt under nådens tid
mänskor med dej få frid
kring hela jorden vid,
lär oss din bön! 

onsdag 19 november 2014

Dannström

ISIDOR DANNSTRÖM
1800-talet







HUR LJUVT DET ÄR ATT KOMMA




1. Hur ljuvt det är att komma
till Herrens tempelgård,
där trogna själar blommar
som liljor i hans vård!
Man ser hur skära kalkar
för Gud där öppna står
//: och himmelsk dagg dem svalkar,
att liv och kraft de får ://

2. Hur kärt i Andens enhet
att dem tillsammans se
i trohet och i renhet
åt Herren offer ge.
När de Guds lov upphöjer
på denna fridens ort
//: vem är väl då som dröjer
och stannar vid dess port? ://


3. Träd in att se och smaka
hur ljuvlig Herren är,
att bedja och att vaka
med hans utvalda där.
Där ute lever flärden
så glädjelös och tom
//: ack, ringa fröjd ger världen
emot Guds rikedom ://

4. Ej vill jag vandra fjärran
till mörker bort från dag.
Mitt ljus, det är av Herran,
min sol uppsöker jag.
Inför hans anlet klara
vill i hans hus jag bo.
//: Där är mig gott att vara,
där har mitt hjärta ro :// 

lördag 15 november 2014

Clarke

JEREMIAH CLARKE
1600-1700-talet
Bildresultat för Jeremiah Clarke








VI TACKAR DIG, VÅR SKAPARE




1. Vi tackar dig, vår Skapare,
för livet som du ger...


[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]




Towner

DANIEL BRINK TOWNER
1800-1900-talet









EJ SILVER, EJ GULD




1. Ej silver, ej guld har förvärvat mej frälsning,
ej jordiska skatter har friköpt min själ.
Nej, blodet på korset är priset jag kostat,
den enfödde Sonen gavs ut för mitt väl.
Friköpt jag är, men ej med silver,
återlöst, men ej med guld.
O vilket pris: med dyra blodet
han betalat all min skuld.

2. Ej silver, ej guld har mitt skuldbrev utplånat,
nej, därtill min skuld var för stor och för svår.
Men blodet på korset den kunde borttaga,
blott däri förlossning från synden jag får.
Friköpt jag är...

3. Ej silver, ej guld kunde då jag var fjärran
mej tillträde vinna till Gud och hans nåd.
Men blodet på korset det förde mej nära,
vad djup och vad höjd i den Eviges råd!
Friköpt jag är...

4. Ej silver, ej guld kan förskaffa mej ingång
i himlen, som synden mej utstängt ifrån.
I blodet på korset försoning jag finner
och hem kommer Faderns förlorade son.
Friköpt jag är...





Webster

JOSEPH PHILBRICK WEBSTER
1800-talet








TILL DET HÄRLIGA LAND OVAN SKYN 





1. Till det härliga land ovan skyn
vi i tron skådar upp redan här,
ty ett hem, fast fördolt för vår syn,
har vår Jesus berett åt oss där.
//: Om en kort liten tid
får vi mötas på himmelens strand ://

2. Även vi på den ljuvliga strand
skall få sjunga de saligas sång,
när vi, lösta från jordiska band,
får vår Frälsare skåda en gång.
Om en kort...

3. Hos vår älskade Fader och Gud
vi vårt offer och tack lägger ner
för den kärlek han skänker sin brud
och den nåd som han dagligen ger.
Om en kort...

 




Monk

WILLIAM HENRY MONK
1800-talet









BLIV KVAR HOS MIG




1. Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när.
Bliv kvar, o Herre, snart är natten här.
Då allting annat sviker och bedrar,
du ende trogne tröstare, bliv kvar.

2. Som drömmar flyr, så ilar våra år.
All jordens glädje likt en fläkt förgår.
Allt hastar hän mot sin förvandling snar.
Du är densamme, bliv du hos mig kvar.

3. Ej blott en blick, ett ord jag beder om.
Nej, som till Emmaus du fordom kom
och sorgsna bröder tunga börda bar,
kom, ej att gästa blott, bliv hos mig kvar.

4. Du ensam kan betvinga mörkrets hot
och giva styrka att stå frestarn mot.
Var stund din närhet jag av nöden har;
i köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.

5. Som späd jag lades i din kärleks famn
och blev välsignad i ditt dyra namn.
Du mig ej lämnat, fast på villors stig
jag ofta svek dig. O, bliv kvar hos mig.

6. Ej fruktar jag, då du är när i nåd.
Då viker smärtan, aldrig fattas råd.
Av gravens fasa ej ett spår är kvar,
och döden mist sin udd, när dig jag har.

7. Ditt kors skall skina för min blick, när sist
jag somnar in, o Herre Jesus Krist.
Då viker natten, morgon bräcker klar.
I liv, i död bliv, Herre, hos mig kvar.







Wennerberg

GERDA WENNERBERG
1900-talet






O HERRE, VÅR HERRE, VÅR KONUNG OCH GUD



1. O Herre, vår Herre, vår Konung och Gud,
dig vill vi nu tacka och lova
och höja med jubel vår lovsångs ljud
för varje din nådegåva!
Och inte åt oss,
nej, inte åt oss,
men, Herre, åt dig,
ja, Herre, åt dig
//: vi ödmjukt vårt tack vill frambära ://

2. O Herre, vår Herre, väl tacka vi må
att du oss så härligt benådat,
att med i ditt arbete vi fått stå
och under på under skådat
på jordens rund,
från stund och till stund,
hur människobarn
ur fiendens garn
//: blir lösta och frälsta och fria ://

3. Väl må vi ock tacka dig, Herre, vår Gud,
för alla som du har fått kalla
och dana till redskap och sändebud;
på nytt vi nu ber för dem alla.
Var själv deras stöd
i glädje och nöd,
dem led och dem bär,
o Frälsare kär,
//: på vägen som själv du har banat! ://

4. Ja, äran och makten och riket är ditt
och silvret och guldet tillika.
Du delat och givit åt var och en sitt
och vill att vi inte skall svika,
när du säger till
att samla du vill
för verket ditt
en gåva så fritt
//: från glada givare alla ://

5. O Herre, vår Herre, vår Konung och Gud,
dig vill vi nu tacka och lova
och höja med jubel vår lovsångs ljud
för varje din nådegåva!
Och inte åt oss,
nej, inte åt oss,
men, Herre, åt dig,
ja, Herre, åt dig
//: vi ödmjukt vårt tack vill frambära ://







Wendelborg

KRISTIAN WENDELBORG
1800-1900-talet











Å SALIGA STUND UTAN LIKE




1. Å saliga stund utan like!
Han lever, han är inte död!
Nu sprider i skuggornas rike
uppståndelsens morgon sin glöd.
Han är inte längre i graven
där sargad och bleknad han låg.
//: Jag såg honom lysa som dagen
och skönare syn jag ej såg! ://

2. Han lever, och jag skall få bringa
hans vänner den Levandes ord!
Tänk, jag som är ringast bland ringa,
den minsta han har på vår jord,
tänk, jag får hans hälsning frambära,
jag sjunger min lovsång till Gud!
//: Mer kunde ej änglar begära
än gå med så underbart bud! ://

3. Å saliga stund utan like!
Han lever, han lever igen!
Han vandrar i segrarens rike,
min själ, inte sörjer du än?
Ditt hopp att den döde få sköta
höll kvar dej i klippgravens lund,
//: så fick du den Levande möta,
å saliga, saliga stund! ://








Sankey

IRA DAVID SANKEY
1800-talet
Ira D. Sankey cph.3a02058.jpg











DET VAR NITTIONIO GÖMDA VÄL




1. Det var nittionio gömda väl 
i Guds trygga fårahus, 
men ett gick bort, nästan frös ihjäl 
långt bort ifrån liv och ljus, 
långt borta i marken vild och hård, 
//: långt bort ifrån herdens milda vård :// 

2. "Du har nittionio hemma här, 
Herre, är det inte nog?" 
"Nej detta får", sade herden kär, 
"långt bort ut i öknen drog, 
och vore än vägen brant och svår, 
//: jag söker i öknen upp mitt får" :// 

3. Men hur djup var den flod, där Herren gick,
och hur mörk den natten var, 
då vilsna fåret han återfick, 
ej någon förnummit har. 
Dess rop mitt i öknen hörde han 
//: och sargat och döende han det fann :// 

4. "Hur blev vägen färgad så röd av blod 
uppåt bergen, Herre kär?" 
"Det göts av herden, som sökte god 
ett får som gått vilse där." 
"Hur sargades då din hand, så säg?" 
//: "Av törnena vid den mörka väg." :// 

5. Och från berg och från dal mot himlens höjd 
nu ett rop av jubel går: 
"Här måste firas med lust och fröjd,
jag fann ju mitt vilsna får!" 
Och änglarnas sång ger återljud: 
//: "O fröjdas - en själ är förd till Gud!" ://







KUNG I TÖRNEKRONA




1. Kung i törnekrona
och blodspurpurn höga,
Jesus, sänk i stoftet
ned till mig ditt öga.
Ty för mig du lidit,
världens synd du bar,
själv en trampad druva
i Guds vredes kar.

2. Själv i örtagården,
lydig Faderns vilja,
föll du ned till jorden
som en bruten lilja,
och du låg i stoftet
i din blodsdaggs bad,
fromt till Gud i himlen
som ett barn du bad.

3. Du till Gud är vägen,
sanningen och livet.
Fridens evangelium
ur din själ är skrivet.
Jesus, sköna livspalm
mitt i öknens brand!
Jesus, du som sitter
på Guds högra hand!

4. Sol, som aldrig nedgår,
dig i nåd förklara!
Ofta på ditt Tabor
låt mig hos dig vara!
Fräls mig när jag kämpar
i Getsemane,
och i dödens skymning
låt ditt ljus mig se!






LJUS EFTER MÖRKER








VID JESU KORS, DET KÄRA




1. Vid Jesu kors, det kära
jag vill mej lägga ner,
ty skugga här i törstigt land
den höga klippan ger,
ett ljuvligt hem i ödemark,
en fridfull vilopunkt,
där dagens hetta, dagens tyngd
ej känns, där allt är lugnt.

2. O ljuva, trygga näste
där fågeln vila fått,
där kärlek och rättfärdighet
varann till mötes gått!
Som himlen fordom öppnad vart
för patriarkens syn,
i Jesu Kristi kors jag ser
en stege upp till skyn.

3. Se, gömd utav dess skugga,
på andra sidan där,
den hemska dödens mörka gap,
det skadar mej ej mer!
Ty korset står där mellan oss
och håller trogen vakt
med armen sträckt att skydda mej
mot gravens mörka makt.

4. Ty på det korset ser jag
en döende gestalt,
av den som pinad blev för mej,
för mej betalat allt!
Och hjärtat smälter i mitt bröst,
två under ser jag här:
hans kärlek är så rik och stor,
jag själv så usel är!

5. Så vill jag i din skugga,

du kära kors, bli kvar.
Den sol som ger mej liv och ljus
i Jesu blick jag har.
All världen med dess sorg och lust
gör aldrig själen nöjd.
Fördömd i mej, i Jesus har
jag ära, liv och fröjd.



Scholefield

CLEMENT COTTERILL SCHOLEFIELD
1800-talet









DEN DAG DU GAV OSS, GUD, ÄR GÅNGEN




1. Den dag du gav oss, Gud, är gången,
och mörker sänkes kring oss ned.
Ditt lov steg upp i morgonsången,
ditt lov skall signa nattens fred.

2. När jorden sig i rymden vänder
och ljuset går från trakt till trakt,
ditt lov väcks upp i nya länder.
Din kyrka håller troget vakt.

3. Den sol som oss till vila viger
för andra tänder arbetsdag.
Ur andras hjärtan bönen stiger
om kraft att vandra i din lag.

4. Pris vare dig som jordens bana
igenom öde rymder sträckt
och som av jordens folk vill dana
en enda helig mänskosläkt. 

Spee

FRIEDRICH SPEE VON LANGENFELD
1600-talet










ACK HJÄRTANS VE




1. Ack, hjärtans ve 
att jag ska se 
Guds egen Son bli hädad, 
och Guds väsens avbild så 
trampad på och smädad!

2. Den store Gud 
vars röst och bud 
kan skaka jordens öden, 
blev som mänska lagd i jord 
då han lidit döden. 

3. Kan syndare 
den synen se 
förutan skräck och tårar, 
när det är vår egen synd 
som vår Herre sårar? 

4. Han trädde fram, 
Guds rena lamm, 
och lät sitt blod utgjuta, 
så vi nåd och salighet 
evigt skulle njuta. 

5. Ack, sköna mun, 
all sannings brunn! 
Du är oskyldigt slagen. 
Av vår mun blev du förrådd, 
skymfad och bedragen.

6. O Herre kär, 
så stor du är 
i makt och nåd tillika! 
Men som fattig mänska här 
gjorde du oss rika. 

7. Det gör vår själ 
oändligt väl 
att Kristi liv besinna 
och hans kval och bittra död. 
Så kan tröst vi finna. 

8. Ja, för att han, 
sann Gud och man, 
för vår skull ville lida, 
får vi utan all förtjänst 
salighet förbida. 

9. Den nya grav 
man honom gav 
har helgat jorden för oss. 
I vår grav ska vi få frid. 
Ingen oro stör oss. 

10. Ack Jesus kär, 
vår tröst du är. 
Vi nu i tro dej beder 
att ditt kval, ditt kors, din död 
oss till frälsning leder.







KOM HIT, NI ÄNGLAR
 




1. Kom hit, ni änglar, gör nu det, 
- ära, ära, ära vare Gud i höjd! -
kom, sjung och spela, blås trumpet! 
Halleluja, halleluja,
om Jesus med Maria sjung!

2. Låt oss av himlens fröjd ta del 
- ära, ära, ära vare Gud i höjd -
med orgel och med strängaspel!
Halleluja, halleluja,
om Jesus med Maria sjung!

3. Ja, sjung om frid på stridens jord
- ära, ära, ära vare Gud i höjd -
om allt han lovat i sitt ord!
Halleluja, halleluja,
om Jesus med Maria sjung!

Pfeil

HEINRICH PFEIL
1800-talet











O JESUS, ÖPPNA DU MITT ÖGA



1. O Jesus, öppna du mitt öga
så jag kan se hur rik jag är!
Jag har en Fader i det höga
//: som fadersomsorg om mej bär ://

2. Jag har en Broder vid hans sida,
som alltid talar väl för mej,
en evig nåd, som går så vida
//: som himlavalvet sträcker sej ://

3. Jag har en Tröstare i nöden,
en Hjälpare, en vän så god.
Jag har ett evigt liv i döden,
//: en evig frid i Jesu blod ://

4. Jag har ett fast, orubbligt rike,
vars grundval aldrig bäva kan.
Jag har en krona utan like,
//: ett arv som Jesus åt mej vann ://

5. Än mer, fast synd och brist mej plågar,
jag är en mäktig Konungs brud,
fast otron ofta ler och frågar:
//: var är din höghet och din skrud? ://

6. Gud, låt ditt ord i mej få tona
så jag kan se din härlighet
och aldrig glömmer bort den krona
//: du mej berett av evighet ://

Nordqvist

GUSTAF LAZARUS NORDQVIST
1900-talet











JESUS FRÅN NASARET GÅR HÄR FRAM




1. Jesus från Nasaret går här fram
än som i gången tid...


[Av upphovsrättsliga skäl får texten inte publiceras här än] 





Moule

HANDLEY CARR GLYN MOULE
1800-1900-talet






MIN JESUS, DU VILL SKÄNKA RO




1. Min Jesus, du vill skänka ro,
så ge den då åt mej!
Ja, ge mej ro ifrån mej själv
och ge mej allt i dej.

2. Mitt gamla jag, hur strävar det
i oavlåtlig strid
att komma mellan mej och dej
och röva bort min frid!

3. Jag längtar efter helig ro
och segerkraft jämväl!
O Herre, härska du i mej
till ande, kropp och själ.

4. Nu i din hand jag lämnar mej
och verket framgång får,
ty vem kan verka såsom du,
allsmäktig Gud, förmår?

5. Så sköt mej du, tills evigt ljus
för själen bryter fram,
då jag får se dej klart och blir

din avbild, o Guds Lamm! 


Bandsberg

OSCAR BANDSBERG
1900-talet
Frelsens Hær, Julemusik, Harmoniorkester, Julen







VAR DAG ÄR EN SÄLLSAM GÅVA


1. Var dag är en sällsam gåva,
en skimrande möjlighet... 



[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här än]



Baker

HENRY WILLIAMS BAKER
1800-talet









TACK KÄRE FAR FÖR ÄN EN NATT



1. Tack, käre Far, för än en natt 
av vila i din famn. 
För morgonljus och glada skratt 
välsignar jag ditt namn. 

 2. I nådens tid nu önskar jag 
att helt dej höra till, 
att leva som du vill idag, 
ja, vara som du vill. 

3. Då står jag trygg där du befallt, 
vad än jag tar mej an, 
din ära söker jag i allt, 
gör allt i Jesu namn. 

4. För Jesu skull nu din är jag: 
mej helt och hållet äg 
och led mej med din nåd idag 
på helighetens väg.

Lotscher

JOHAN GEORG LOTSCHER
1700-talet






JAG LYFTER MINA HÄNDER




1. Jag lyfter mina händer
upp till Guds berg och hus.
Från dem han hjälpen sänder
och skickar ut sitt ljus.
Mig Herren alltid leder,
som jord och himmel gjort.
Han hör mig när jag beder
och skyddar mig alltfort.

2. Han låter mina fötter
ej slinta, ty han är
en väktare ej trötter
och blir mig alltid när.
Han nådigt mig bevarar
och skyddar mig från fall,
mig dag och natt försvarar,
välsignar ock mitt kall.

3. Allt ont han från mig vänder
och frälsar kropp och själ.
Vad än som här mig händer,
så slutar det dock väl.
Min utgång han bevarar,
min ingång likaså.
Sin nåd Gud aldrig sparar
för dem med honom stå.

Nystad

CHRISTIAN ADOLPH NYSTAD
1500-talet










VÄLSIGNAD DEN DAGEN, DÅ JAG HÄR FICK SE




1. Välsignad den dagen, då jag här fick se
hur kärlekens hav översvallat!
Välsignad den stunden, som Gud velat ge,
när han mej till nåden har kallat,
mej nyfött och renat, upptagit till barn!
Då löstes jag arme ur träldomens garn,
ty Jesus har dött i mitt ställe.

2. Låt satan fritt ryta, han stör ej min ro,
ty Jesus skall skydda och freda.
Låt jorden omstörta, låt prövas min tro,
Guds Ande skall trösta och leda.
Fast synderna är liksom sanden i hav
och trycker och följer mej jämt till min grav,
har Jesus dock dött i mitt ställe.

3. Sant är det, när stormar på stormar uppgår,
och skyarna börjar att tjockna,
när böljorna fräser och hårdare slår
och elden i lampan tycks slockna,
då fäller jag modet, men håller dock i:
min synd är förlåten och då är jag fri,
ty Jesus har dött i mitt ställe.

4. Jag slipper väl en gång i vågsvallet ro,
jag ser för mej himmelska stranden.
Där skall jag få inta vad här jag fått tro

med fröjd i de levande landen,
och evigt åtnjuta försoningens nåd
och inse och prisa Guds eviga råd,
att Jesus har dött i mitt ställe.

5. Tack, himmelske Fader, min skapare huld,
som Sonen i hjärtat förklarat!
Tack, mildaste Jesus, som borttog min skuld
och mödan för mej inte sparat!
Tack, helige Ande, min hjälpare god,
som lärt mej vad värde det är i hans blod
som nådigt har dött i mitt ställe!

Holst

GUSTAV HOLST
1900-talet
Bildresultat för Gustav Holst







MITT I VINTERN VAR DET




1. Mitt i vintern var det,
stormen svepte hård,
land och hav låg frusna,
snö kring by och gård.
Snö föll över världen...


[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Hassler

HANS LEO HASSLER
1500-1600-talet
Hans Leo Hassler







O HUVUD BLODIGT, SÅRAT




1. O huvud, blodigt, sårat,
av hån och smälek höljt.
O huvud, slaget, fårat,
i kamp och ångest böjt.
O huvud som skall siras
med ärekrans en dag,
men nu med törne viras,
dig ödmjukt hälsar jag.

2. O ansikte, du höga,
som nyss betvang en värld,
din makt nu gäller föga,
din fägring är förtärd,
din glans till intet vorden.
O, vem har släckt den blick,
vars ljus allt ljus på jorden
i klarhet övergick?

3. Den börda du har burit
min synd och ondska är,
den skörd som du har skurit
jag sådde, Herre kär.
När skuldens tyngd mig böjer
hos dig jag söker råd.
Till dig mitt rop jag höjer:
se ned till mig i nåd!

4. Jag vill hos dig förbliva
som återlöste mig
och dig mitt hjärta giva
och alltid älska dig.
När, Herre, du mig sluter
uti din kärleks famn,
jag lugn och trygghet njuter
i denna sälla hamn.

5. Dig tackar allt mitt hjärta,
min Herre Jesus god,
för all din djupa smärta
och allt ditt tålamod.
Du vän, för evigt trogen,
dig vill jag mig förtro.
När jag till skörd är mogen,
mig bärga till din ro.

6. När jag skall lämna världen,
o, lämna du ej mig,
och låt vid hädanfärden
min blick ej släppa dig.
När vånda trycker anden
i sista kampens nöd,
kom då och lossa banden,
o Jesus, för din död.

7. Träd i min sista timma
själv för mitt öga fram.
Ack, låt mig då förnimma
din bild på korsets stam.
Dess drag jag då vill gömma
i djupet av min själ
och dödens smärta glömma.
Den så dör, han dör väl.



Zinck

HARDENACK OTTO CONRAD ZINCK
1700-1800-talet 

















HIT KOM EN HÄLSNING HÖG OCH STOR



1. Hit kom en hälsning hög och stor
från Gud som aldrig sviker,
att han som i det höga bor
i härlighetens rike
vårt kött och blod här vill ta på
och bland oss gå,
en nyhet utan like!

2. Till Nasaret Guds ängel går,
in till en jungfru träder.
Hon om den frälsning höra får,
som lovats hennes fäder.
Ja, se hur änglahälsningen
från himmelen
förskräcker, fast den gläder:

3. Var hälsad, du välsignade
som Gud fått rikt benåda,
du föda ska din Frälsare
och i din famn den skåda
som sträcker ut sin kungastav
från hav till hav
och evigt ska få råda.

4. Guds kraft ska överskygga dej
och Anden från det höga
med gränslös nåd ska sänka sej,
med kraft du anat föga,
och Jesus är hans stora namn,
som i din famn
ska se ditt modersöga!

5. O Jesus, låt din Ande nu
med kraft mej överskygga!
Bered mitt hjärta, så att du
din boning där kan bygga!
På detta sätt lär också mej
att motta dej
och ej tillbaka rygga!

6. Så ska din himmel i mej här
med Andens kraft begynna,
ja, hjärta, själ och allt begär
ska glatt mot målet skynda,
tills jag hos dej, för evigt rik,
får bli dej lik
och aldrig mer ska synda!





  






NU STIGER SOLEN FRAM UR ÖSTERNS PORTAR




1. Nu stiger solen fram
ur österns portar,
förgyller bergens rand
och sjö och skogar.
Min själ, stå opp, var glad,
i lovsång kläd dig...


[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än] 












O HERRE, LÅT DIN ÄRA 




1. O Herre, låt din ära
få fylla detta hus
och var oss alltid nära
med Andens kraft och ljus!
Låt dem du här vill samla
få klarhet, hjälp och råd,
låt unga med de gamla
bli lösta av din nåd!

2. Låt alla som predikar
ditt ord i dessa rum
åt fattiga och rika
ge evangelium!
Låt oss din kraft erfara
och Andens gåvor giv,
låt ord och verk förklara
din lära och ditt liv!

3. Må riklig nåd du skänka
åt dem som samlas här,
långt mer än vi kan tänka,
så vi dej håller kär
och håller av varandra
och gör vad ordet lär,
ja, i ditt spår vill vandra
tills vi vid målet är.