lördag 30 juli 2016

Nyberg

HUGO NYBERG
1900-talet












FÖR JESU MILDA ÖGON




1. För Jesu milda ögon
jag ställer mej så arm jag är.
Min skuld och fattigdom jag bär
för Jesu milda ögon.

2. För Jesu milda ögon
betryckt av synd jag faller ner.
Med längtan i min nöd jag ser
i Jesu milda ögon.

3. För Jesu milda ögon
jag syndat har mot Herrens lag.
Min dom däröver väntar jag
för Jesu milda ögon.

4. I Jesu milda ögon
jag ser. Förskjuter han mej, så
nedsjunkande jag ser ändå
i Jesu milda ögon. 


Mathiesen

IDA MATHIESEN
1900-talet
Skjold.jpg








SKÖNASTE NAMN SOM ÄR NÄMNT PÅ VÅR JORD



1. Skönaste namn som är nämnt på vår jord:
Jesus, Jesus!
Där är vår frälsning, så säger Guds ord,
Jesus, Jesus.
Det är min styrka i prövning och kval,
det är min glädje i festsmyckad sal,
det är min tröst mitt i dödsskuggans dal,
Jesus, Jesus.

2. När jag om kvällen till vila ska gå,
Jesus, Jesus,
vi är tillsammans i stillhet, vi två,
Jesus, Jesus.
Då blir det smått, det som förr tycktes stort,
då blir det litet, allt det som jag gjort.
Endast hans namn öppnar himmelens port:
Jesus, Jesus.

3. Ekon därutifrån öronen når,
Jesus, Jesus,
minnen från dagen för tankarna står,
Jesus, Jesus.
Andningen djupnar och pulsen slår matt,
ögonen stängs och omkring mej är natt,
viska då namnet som än är min skatt:
Jesus, Jesus.


4. Viska det när jag till slut somnar in:
Jesus, Jesus.
Säg det igen och igen och igen:
Jesus, Jesus.
Allt som är ondskefullt, djävulskt och styggt
ska för det namnet bringas på flykt.
I detta namn ska jag insomna tryggt:
Jesus, Jesus.


Om sångens tillkomst, läs här.

fredag 29 juli 2016

Østby

KLAUS ØSTBY
1900-talet
 










JAG FÄRDAS FRAM ÖVER LIVETS HAV

 

1. Jag seglar fram över livets hav,
på tidens skiftande bölja.
Min Herre Jesus mej kursen gav
och denna kurs vill jag följa.
Jag stävar fram mot Guds ljusa länder
med livets träd på de sköna stränder,
där evig sol och sommar är.

2. Ibland i medvind jag seglar fram,
i andras kölvatten följer,
när resan bara känns lyckosam
och inga regnmoln oss höljer.
Nej, havet blänker och solen skiner
och dagen stilla och blid framskrider
och seglen fylls av sunnanvind.

3. Men ofta mera på egen hand
jag far på vildaste vatten,
då ingen känning jag har av land
och inget fyrtorn i natten.
Men när jag skeppet tror snart begravet,
då kommer Jesus till mej på havet
om än i nattens sista väkt.

4. Mitt skepp är litet och havet stort,
och fort jag råkar i fara.
Men inga böljor tillintetgjort
det skepp som Herren bevarar.
För ännu sker det som förr det gjorde:
när Jesus kommer med allmaktsordet,
då lägger havet sej igen.

5. När sista stormen har tagit av
och hemlandskusten jag skådar,
jag ser i solglans ett annat hav,
kristall som glänser och strålar.
Jag skymtar portarnas pärlerader
och hör hur änglarnas myriader
vill hälsa mej välkommen hem.

6. Fäll ankaret, för jag är i hamn!
Ej mer jag hoppas behöver!
Jag kastar mej i min Faders famn,
han som har hjälpt mej hit över.
Och kända, älskade stämmor kallar,
allt medan ankaret sakta faller
i evighetens ljusa land.









O HERRE, TILL VEM SKULLE VI DÅ GÅ HÄN




1. O Herre, till vem skulle vi då gå hän?
Du har ju det eviga livet. 

Du ensam bär tillnamnet Syndares Vän,
du ensam ditt blod för oss givit. 
Hur öde och tom vore inte vår jord, 
om inte vi hade ditt levande ord, 
som lyfter vår själ över aska och mull 
mot himmelens eviga höjder! 

2. O Herre, till vem skulle vi då gå hän, 
när sorgerna fyller vårt hjärta, 
när inte på jorden vi äger en vän, 
som mäktar att lindra vår smärta? 
Så stort att få fly till din öppnade famn! 
Du lindrar vår smärta och säger vårt namn. 
Till stormarna säger du: Tig och var still, 
och vindar och vågor dej lyder. 

3. När livskvällen kommer och solen går ned, 
fast ljus mer än förr jag behöver, 
jag bävande frågar vid dödsdalen bred: 
säg, vem ska nu hjälpa mej över? 
Jo, trygg kan jag gå genom dödsskuggans land,
när barnsligt jag lägger min skälvande hand 
i hans, som har gått genom dödsdalen förr 
och skingrat dess fasor och mörker.

torsdag 28 juli 2016

Stockton

JOHN HART STOCKTON
1800-talet









DEN STORE LÄKAREN ÄR HÄR



1. Den store läkaren är här,
den kärleksfulle Jesus.
Hans budskap liv och hälsa är,
så lyssna då till Jesus!
Ljuvaste ton i änglars musik,
ljuvaste namn med klang så rik,
ljuvaste sång som ingen är lik:
sången om Herren Jesus.

2. Han är det heliga Guds Lamm,
den törnekrönte Jesus,
som bar vår synd på korsets stam,
så sjung om Herren Jesus!
Ljuvaste ton i änglars musik...

3. Förlåtelse för allt du får
i tron på Herren Jesus,
så gå till himlen i hans spår
och kronan vinn hos Jesus!
Ljuvaste ton i änglars musik...

4. Bekymmer, tvivel måste fly
för frälsarnamnet Jesus.
Var dag den fröjden är som ny
att höra namnet Jesus.
Ljuvaste ton i änglars musik...

5. Du broder, stäm i sången in
och prisa namnet Jesus!
Du syster, Frälsaren är din,
sjung även du om Jesus!
Ljuvaste ton i änglars musik...

6. Och även barnen, stora, små
som älskar namnet Jesus,
får mitt i sångarskaran stå
och prisa Herren Jesus.
Ljuvaste ton i änglars musik...

7. Och då till sist kring Lammets tron
vi samlas hos vår Jesus,
vi sjunger i en högre ton
om Jesus, Herren Jesus.
Ljuvaste ton i änglars musik... 






NÄR INVID KORSET JAG BÖJDE MEJ


söndag 17 juli 2016

Leppänen

JOHAN PRIMUS LEPPÄNEN
1900-talet













I EN STORMIG TID



1. I en stormig tid,
under kamp och strid,
oro, svaghet, nöd och plågor,
då av tusen ting
hjärtat kastas kring,
irrande som havets vågor,
då i klentro vi, likt Petrus långt från strand,
sjunker men försöker fatta Mästarns hand, 
Herre, träd då fram,
lyssna uppmärksam
till vår bön och våra frågor!


2. Storhet du förstör,
makt tillintetgör,
självklokhet till dårskap bringar,
men ditt rikes brodd,
ringa och försmådd,
skyddas av din starkhets vingar.
Ständigt syns din kungatron väl arm och glömd,
i en krubba låg du ju för världen gömd,
men du går dock fram,
lugn och lyckosam,
och med kärlek oss betvingar.

3. Ja, din krona är
väl av törnen här
och ett kors din tron får vara;
staven som dej slog
du till spira tog,
du fick sår till smycken klara.
Men du är den lilla sten som sönderslår
guldbelätet som all världens offer får,
och du växa skall,
tills för världen all
du din makt skall uppenbara.

4. Herre, lär oss då
att ej kalla gå,
men i dag vår lovsång höja!
Ty du kommer snart, 
allt blir uppenbart,
länge kan det mer ej dröja.
Låt oss här bekänna oss till dej förut,
så du kan bekänna dej till oss till slut,
när inför din makt
och din äras prakt
alla knän sej måste böja.

5. Vi bekänner väl:
du har många skäl
att för evigt oss förkasta.
Vi i överdåd
djärvts försmå ditt råd,
oss med skuld på skuld belasta.
Dock består din nåds och trofasthets förbund,
också denna stund är nådens tid och stund.
Denna dag och tid
till din nåd och frid
låt oss genast saligt hasta!

fredag 15 juli 2016

Maasalo

ARMAS MAASALO
1900-talet















HERRE JESUS, VILKEN KÄRLEK




1. Herre Jesus, vilken kärlek 
har du inte visat mej 
när du gav ditt liv i döden 
och för mej lät offra dej, 
när du övergav din himmel 
för att dela mänskors lott, 
för att fattig och föraktad 
gå omkring och göra gott.

2. Ja, jag häpnar, när jag tänker 
på en sådan kärlek - ja, 
när jag undrande betraktar 
Betlehem och Golgata, 
när jag skådar hela kedjan 
utav frestelser och nöd 
från en födelse bland djuren 
till en plågsam offerdöd. 

3. Och allt detta, käre Jesus, 
har du gjort för mej, för mej, 
för att inte jag för evigt 
skulle komma bort från dej! 
För att föra mej från döden 
led du dödens alla kval, 
öppnade för mej och alla 
vägen till Guds fröjdesal. 

4. Så du själv för mej har blivit 
denna enda frälsningsgrund, 
varpå jag mitt hopp kan bygga, 
trygg och säker varje stund. 
Lär mej då, o käre Jesus, 
att i allt se upp till dej
och att på din nåd allena 
mitt i allt förlita mej! 

5. Lär mej tacka, lär mej lova, 
för det går så dåligt än! 
Men det ska bli annorlunda 
där hos dej i himmelen, 
när jag fri från allt elände, 
som här nere trycker mej, 
står bland alla dina vänner 
och för evigt lovar dej!





O DU MIN TRÖST OCH SALIGHET



 1. O du min tröst och salighet, 
den högsta fröjd mitt hjärta vet, 
min Jesus, dej av hjärtans grund 
jag tackar denna morgonstund, 
att du av nåd den natt som var 
mej för allt ont beskyddat har. 

2. Allt vad jag äger lämnar jag 
nu i din goda vård i dag. 
Åt dej jag lämnar kropp och själ, 
de kära du mej skänkt jämväl. 
Min egendom, mitt hus och hem, 
o Herre Jesus, skydda dem. 

3. Till dina änglar, Herre, säg 
att de mej följer på min väg, 
att de bevarar mej från fall, 
från ond, bråd död och ofärd all. 
När livet här tar slut för mej, 
låt dem mej leda hem till dej.

4. Låt varje stund för mej stå klart 
att levnadstiden flyr så snart, 
att alltid jag mot döden går 
och evigheten förestår. 
Dock vet jag att du sörjer för 
att inget ont mej skada gör. 

5. Då mina krafter tynar av 
och trött jag närmar mej min grav, 
giv att jag då i stadig tro 
mitt huvud lägga får till ro 
och att den frid jag vann i dej 
i dödens stund än tröstar mej. 

6. O Fader, hör min bön i dag. 
I Jesu namn dej nalkas jag, 
och därför vet jag att du ger 
ditt barn långt mer än vad det ber. 
Så tackar jag dej Herre kär, 
att om ditt barn du omsorg bär. 



torsdag 14 juli 2016

Kuula

TOIVO KUULA
1900-talet














GUDS LAMM, HÖR, HELA JORDEN




1. Guds Lamm, hör, hela jorden
vill hedra din person:
din kyrka sjunger orden
i Andens kraft och ton,
med fågelskarors kvitter
är himlarymden full
och tusen blomsters glitter
betäcker jordens mull.

2. Du själv är hälsobrunnen
där livets flod upprann.
Dess like är ej funnen,
kom, drick här, alle man!
Här måste mörkret vika,
här livas kropp och själ:
kom, fattiga och rika,
och må för evigt väl!

onsdag 13 juli 2016

Hoffman

CASPER CHRISTIAN HOFFMAN
1800-talet







DU SOM KOM ATT OSS FÖRSONA





1. Du som kom att oss försona,
världen ger dej törnets krona,
men du ser jag ville vira
rosor för att korset sira,
ge mej, Jesus, mod därtill!


2. Vad har dej hos Gud bedrövat?
Vad såg du hos oss som strövat
bort från dej och dina vägar,
så att du oss nu förplägar
med ditt offer, livets bröd?

3. Jo, din kärlek, het som glöden,
är långt starkare än döden.
Mycket hellre ger än tar du,
därför in i döden bar du
i vårt ställe all vår skuld.


4. Men hur ska jag kunna skyla
hjärtats hårdhet och dess kyla? 
Ja, hur ska jag tacka värdigt
för det verk som du gjort färdigt,
för din kärlek och din nåd?


5. Jo, ditt blod är livets källa,
och ur den skall ständigt välla
kraft, som kan var klippa välta,
värme, som kan isen smälta,
nåd, som tvår mitt hjärta rent.


6. Under tårar jag dej beder
att du genom hjärtat leder
floden som kan klippor välta,
floden som kan isberg smälta,
all min blodskuld skölja bort.


7. Du vars liv för mej är givet,
låt i dej mej älska livet,
så för dej mitt hjärta bankar,
så att du i mina tankar
är dess djupa sammanhang!

8. Om jag än som strån ska falla,
om än hand och bröst blir kalla,
tar du ej ditt ord tillbaka:
aldrig ska jag döden smaka,
du har tagit syndens lön.

9. Ja, jag tror på korsets gåta!
Du kan frälsa och förlåta!
Stå mej bi mot satans lister,
ta min hand när ögat brister,
säg: Vi går till paradis!






VI ÖNSKA NU VÅR BRUDGUM OCH BRUD




1. Vi önska nu vår brudgum och brud:
Gud Fader dem värdes benåda!
Allt gott du dem give, Herre vår Gud,
och vände ifrån dem all våda.
Din trogna hand dem i liv och död
all hjälp och välsignelse give,
och vid deras tröskel i lust och nöd
din ängel väktare blive
och tvedräktsanden fördrive.

2. På all deras väg, i all deras tid,
bliv när dem i nåd, Herre Kriste!
Evad dem än sker, din kärlek och frid
de aldrig i världen dock miste!
Och blir det bekymmer i deras bo,
du må dem om bönen påminna,
att ständigt de sätta till dig sin tro
och undret i Kana besinna.
Då hjälp de visst skola finna.

3. Guds Helige Ande, giv att ditt ljus
dem följer och hugnar allt mera!
Kom till dem med tröst! Och allt deras hus
så ock deras hjärtan regera,
att de med ära, med tukt och tro
må leva på jorden tillsamman
och sedan hos Gud uti himlen bo
i evig glädje och gamman.
Det önska vi. Amen. Amen.

måndag 11 juli 2016

Sibelius

JEAN SIBELIUS
1800-1900-talet
Jean Sibelius, 1913.jpg
























GIV MIG EJ GLANS, EJ GULD, EJ PRAKT




1. Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt
i signad juletid.
Giv mig Guds ära, änglavakt
och över jorden frid.
Giv mig en fest
som gläder mest
den konung jag har bett till gäst.
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt,
giv mig en änglavakt.

2. Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Herrens ord.

3. Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom, helga julefrid.
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid.
Du ende som ej skiftar om,
min Herre och min konung, kom.
Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom glad och hjärtevarm. 










LJUD HÖGT, DU PSALM, ATT LOVA




1. Ljud högt, du psalm, att lova 
vår Skapare och Gud! 
Se, allting är hans gåva, 
allt styr han med sitt bud. 
Till djupen når hans öga, 
kring ändlös rymd han ser, 
och från sin himmel höga 
han blickar ock till jorden ner. 

2. Han stillar havets vågor 
och leder vindens gång. 
Han tänder norrskenslågor 
i vinternatten lång. 
Han skyddar markens gröda 
för frostens farlighet. 
Han signar rikt vår möda, 
och ej av gräns hans kärlek vet.

3. Dig vare pris och ära 
för allt det goda du 
har velat till oss bära 
och skänker oss ännu! 
Med hjärta som med tunga 
vi glatt vill prisa dig, 
din godhet högt lovsjunga, 
o Herre Gud, evinnerlig!





TRO GUD OM GOTT
 



1. Tro Gud om gott och räkna med hans kärlek! 
Han ger det bästa som dej skänkas kan. 
//: Han gav dej Jesus, och han bar din smälek; 
Tro Gud om gott! Vem älskar dej som han? ://

2. Tro Gud om gott! Sitt barn han ej förgäter, 
han älskar ömmare än någon mor.
//: Hans djupa kärlek ingen nånsin mäter.
Tro Gud om gott! Hans famn är vid och stor. ://

3. Tro Gud om gott! Han trofast är i nöden, 
hans löfte fastare än klippan står.
//: Han bär sitt barn igenom själva döden. 
Tro Gud om gott, och all hans nåd du får. :// 

4. Tro Gud om gott! Låt inte otron störa! 
På otron kan du gärna tvivla här. 
//: I med- och motgång Gud dej hem vill föra.
Tro Gud om gott, snart bärgad står du där. ://

5. Tro Gud om gott! Hans kärlek kan ej svika. 
I Kristus allt sitt goda han dej gav.
//: Han älskar barnet alla stunder lika! 
Tro Gud om gott, och sorgen får sin grav. ://

Waismaa

KAARLO WAISMAA
1900-talet








VÅR STORE ÖVERHERDE




1. Vår store Överherde, till dej vår lovsång går!
Du fått all makt i himlen och på jorden.
Din hjord så väl du vårdat i detta gångna år,
och därför finns den även kvar i Norden.
Du som för oss var dödad, du lever, och din hand
bär spiran över världen och över detta land,
bär nycklarna till döden och dess rike.

2. Om du nu åter sänker hit ner till denna jord
ett nådens år i hemlig, dunkel slöja,
vi vet ej vad det gömmer, men har ditt löftesord
att alla dagar du bland oss vill dröja.
Och har vi dej, vår Herre, vår Herde stark och god,
och dina helga källsprång: ditt ord och offerblod,
vi går de dolda skiften glatt till mötes.

3. Ja, vare det som kommer ett härligt Herrens år,
din nåd och makt gör känd på hela jorden!
Sök upp, församla, vårda de många vilsna får,
föröka nu och stärk den klena hjorden.
Låt många nu få smaka hur underbar du är
och bli i trons gemenskap med dej, o Jesus kär,
förenade och saliga för evigt.

4. Bevara dina trogna, o Herre, denna tid
i trons uppriktighet och Andens enhet,
i kärlek och i glädje, rättfärdighet och frid -
behåll bland oss ditt ord i kraft och renhet.
Utrusta dina vittnen med tröst och tålamod,
så att de alltid frimodigt vittnar om ditt blod,
och korsets smälek glatt med dej vill bära.

5. För hedningarnas skara, o Gud, vi ber till dej,
som evangelium åt alla unnar!
Låt sändebudens fötter då låta höra sej,
som seger genom Frälsaren förkunnar!
Välsigna våra syskon som nu ibland dem går,
och låt en väldig skara, långt fler än vi förstår,
en gång hos dej, o Jesus, saligt mötas. 

söndag 3 juli 2016

Johansson

BENGT JOHANSSON
1900-2000-talet
Bildresultat för Bengt Johansson bilder











BARA I DEJ









DIN NÅD ÄR DYRBAR, O GUD

 







HUR LJUVLIGT ATT FÅ VARA



1. Hur ljuvligt att få vara
en ton från himmelen,
ifrån Guds eget väsen,
den rena kärleken!
Härnere till vårt öra
så många missljud når,
//: men Gud är saligheten,
säll den som det förstår ://

2. När anden stilla vilar,
sitt fäste har i Gud,
i hjärtats inre formas
de rena lovsångsljud.
När Gud slår an ackordet
i himmel och på jord,
//: då blir av hela mänskan
en lovsång utan ord ://

3. Men för att därtill komma,
man måste först bli tom,
det måste bringas tystnad
i hjärtats helgedom.
När Herren där vill tala,
man måste vara still,
//: så han med instrumentet
får göra vad han vill ://

4. När egenviljan brutits,
dess röst har tystnat här,
jag lagd i Jesu händer
kan bli vad han begär.
För det är hemligheten,
att Gud ifrån sin tron
//: blott ur ett ödmjukt hjärta
kan bringa fram en ton ://






JAG ÄR SVAG MEN ÄNDÅ STARK (HOSIANNA HOSIANNA)











SMAKA OCH SE

lördag 2 juli 2016

Lunde

SIGURD LUNDE
1900-talet
Sigurd Lunde.jpg












ATT JAG ÄR FRÄLST, DET ÄR EN GÅTA












AV JESUS VILL JAG LÄRA


 





DINA LÖFTEN ÄR MÅNGA




1. Dina löften är många, din trofasthet stor,
vi vill tacka, vi vill lovsjunga dej
för att du är vår Skapare, mäktig och god,
och för att du aldrig ljuger, o nej!
Herre, led du oss fram,
låt oss bli till hjälp för dem
som vi möter på vandringen hem.
Ge oss ljus till att se,
gör oss villiga att be:
fyll vårt liv med din Ande, o Gud!

2. O Guds Ande, gör klart vad som hindrar ditt verk,
visa synden så vi ser: den är vår!
Vår förtröstan på Frälsaren uppväck och stärk
- den rättfärdighet vi får, den består!
Herre, led du oss fram...

3. Låt oss se Herren Jesus, hans godhet och makt,
att han lever än och verkar i dag,
att hans död och uppståndelse, så som han sagt,
ska ge kraft och mod till den som är svag.
Herre, led du oss fram...

4. Dina gåvor är många och rik är din nåd,
Herre, välj åt oss de gåvor du vill!
Lär oss bruka dem rätt och förvalta dem så

att det märks att vi vill höra dej till!
Herre, led du oss fram...


5. Lär oss älska varandra och se vad det är
du har tänkt med att vi bor där vi bor!
Hjälp oss vittna om Jesus i vardagen här,
låt ditt ord nå ut till hela vår jord!
Herre, led du oss fram...





DITT KORS BLEV HELA VÄRLDENS SOL




1. Ditt kors blev hela världens sol,
dess ljus ej gränser finner.
Ditt kors blev ärans kungastol
där livets låga brinner.

2. På korset öppnar du din famn
och vilsegångna frälsar.
Från korset oss i Faderns namn
välkomna hem du hälsar.

3. Från korset din barmhärtighet
var ensam själ bestrålar.
Din kärleks kraft ej någon vet,
dess skönhet ingen målar.

4. Om alla hjärtan frusits till
och slutits alla händer,
din kärlek lika varm och mild
mot världen all sej vänder.

5. Och släcktes alla ljus vi haft 
och stängdes alla vägar, 
den som har upplevt korsets kraft
har evigt nog att äga.




EVIGE GUD, VI TILLBER DEJ





1. Evige Gud, vi tillber dej,
Skapare store, vi upphöjer dej,
evige Fader, vi lovprisar dej:
helig, helig, helig!

2. Jesus, vår Herre, vi tillber dej,
Frälsare, Konung, vi upphöjer dej,
uppståndne Kristus, vi lovprisar dej:
helig, helig, helig!

3. Helige Ande, vi tillber dej,
sanningens Ande, vi upphöjer dej,
kärlekens Ande, vi lovprisar dej,
helig, helig, helig!

4. Skapare, Fader, treenige Gud,
Frälsare, Son, treenige Gud,
Hjälpare, Ande, treenige Gud,
helig, helig, helig!







INTE EN SPARV TILL JORDEN










JAG LYFTER TVÅ TOMMA HÄNDER 



1. Jag lyfter två tomma händer,
som tiggare står jag, o Gud!
//: Nu gäller bara Jesus,
hans helighets rena skrud! ://

2. Jag lyfter två tomma händer,
nej, ingenting i dem jag har.
//: Nu gäller bara Jesus,
för hans skull är du min Far! ://

3. Jag kommer med tomma händer,
men här finns för alla att få!
//: Nu gäller bara Jesus,
den grunden ska evigt stå! ://

4. Så rik jag nu är i Jesus!
För allt som han vann är ju mitt.
//: Evighetsvåren strömmar,
och nu kan jag andas fritt! ://









JAG TÄNKTE DÅ JAG LEVDE




1. Jag tänkte, då jag levde 
i världen utan Gud, 
att skulle jag bli kristen, 
då tog min glädje slut. 
Men mera fel, det hade 
jag aldrig någonsin:
nu är jag glad som aldrig förr, 
för nu är Jesus min! 

2. Jag hörde röster säga: 
du är ju än för ung, 
och skulle du bli kristen, 
blir dagen grå och tung. 
Men sedan Jesus gjorde 
mej helt och fullt till sin, 
är livet rikt som aldrig förr, 
för nu är Jesus min! 

3. Jag tänkte att jag aldrig 
mer vänner kunde få, 
när jag med bönefolket 
på möten skulle gå. 
Men var jag än nu reser 
i världen ut och in 
jag finner vänner fler än förr, 
för nu är Jesus min. 

4. Nog får jag ofta märka 
att Satans hat är stort, 
men aldrig gör han ogjort 
vad Herren Jesus gjort. 
Och stör han mej, jag säger: 
"I Jesu namn, försvinn!" 
Som aldrig förr han måste fly, 
för nu är Jesus min! 

5. Ja, det är stort att leva 
med denna hjärtesång, 
och livets väg, den smala, 
ska aldrig bli för trång. 
En dag så är jag framme 
och går i himlen in, 
då sjunger jag som aldrig förr: 
Tack Jesus, du är min!






JAG ÄR FRÄLST, O VILKEN NÅD










JAG ÄR I HERRENS HÄNDER















Å, KUNDE JAG BARA BLI BARN IGEN