måndag 17 maj 2021

Kjellberg

NILS KJELLBERG
1900-talet





NU FIRAR VI MED GLÄDJE STOR



1. Nu firar vi med glädje stor
att Kristus upp till himlen for!
Lovsjung nu Gud med hjärtans fröjd:
vår Broder for till himlens höjd.

2. Rum har han där åt oss berett,
där vi får bo i evighet. 
Han är vår Broder huld och blid,
Guds änglar gläds med oss därvid.

3. Med oss så är nu ingen nöd,
ty satan, synd och evig död
har Kristus för oss nederlagt,
just som hans ord oss förutsagt.

4. Han sänder oss sin helge And´
att lösa oss ur syndens band
och ge oss tröst av Herrens ord,
förhindra satans själamord.

5. Så bygger han sin kristenhet
till evig fröjd och salighet.
Står vi i tron på Jesus Krist,
så får vi hjälp i all vår brist.

6. Nu tacka Gud i varje stund
och prisa högt av hjärtans grund.
Lovsjung nu honom så med fröjd,
att det hörs upp till himlens höjd!

*7. Gud Fader vår i evighet,
dej sjunger nu din kristenhet
lov, ära, tack med glädjens nit,
till dej står all vår tröst och lit.

*8. Guds Son, du Herre Jesus Krist,
är härlig och allsmäktig visst.
Dej lovar nu din kristenhet,
ja, nu och i all evighet.

*9. Du helge Ande, sanne Gud,
du lär oss vandra i Guds bud.
Vi tackar dej för vad vi vet,
vill evigt prisa dej för det!

*10. Du heliga Treenighet,
låt oss få bli i evighet
i himlens salighet och fröjd,
dit Kristus är för oss upphöjd.

 

fredag 14 maj 2021

Brahms

 JOHANNES BRAHMS
1800-talet























JAG SER DIG, O GUDS LAMM, NU STÅ



1. Jag ser dej, o Guds Lamm, nu stå
i glans på Sions topp.
Men svår var vägen du fick gå
förrän du kom dit opp.
Din börda, tung och mödosam,
var världens synd och skam.
Så sjönk du i vår jämmer ned;
vem anar vad du led?

2. Oskyldige, som så för mej
gick smärtans tunga stig,
din kärlek hårt har bundit dej,
att fri jag skulle bli.
Då slet du sönder våra band
med genomspikad hand.
Du gick med seger ur din grav;
din död oss livet gav.

3. Nu står en skara kring din tron,
som snö så vit och ren.
Vart öga strålar som en sol
av att din glans få se.
Och ordet om ditt slaveri
då världen köptes fri,
ja, vad du led för oss en gång
är ämnet för dess sång.

4. Tack, Fader, att du var så god
mot Adams fallna ätt!
Du frälste oss med Lammets blod
och gav oss barnarätt.
Dej prisar varje andetag
och hjärtats alla slag.
O Gud, för din barmhärtighet
tack, TACK i evighet!

 

måndag 10 maj 2021

Bagge

ULF BAGGE
1900-2000-talet

 












EN TORR OCH KALL VÅR


1. En torr och kall vår 
gör sommaren kort
och vinterns föda fördriver.
Gud hjälp, du som rår! 
Se, våren går bort
och liten glädje oss giver.
Sol varma, 
förbarma! 
Hos vädret torrt
nu kölden sommaren river.

2. Gott majregn oss giv, 
låt dugga tätt ner,
låt varm dagg örterna fukta!
Oss torkan bortdriv, 
låt frosten ej mer
de späda blomstrena tukta!
Var nådig, 
var rådig! 
För dem jag ber,
som Herren tjänar och fruktar.

3. Låt vädret så kallt 
och torkan oblid
ej tvinga rosorna röda,
låt åkern så stolt 
ej kommas så vid,
att han ej bonden kan föda!
Bevara 
från fara 
i allan tid
den späda markernas gröda!

4. Låt himmelens port 
utvidga sin gång,
hjälp molnen högre uppstiga,
låt höra oss fort 
skön näktergals sång,
som kölden tvingar att tiga!
Låt sjunga 
de unga 
med stämmor mång!
Låt barnen dansa och niga!

5. Giv glädje och tröst, 
låt lärkan ej dö,
låt leva sommarens svala!
Hugsvala vart bröst 
på Sveriges ö,
som nu så sorgligt hörs tala!
Giv sommar 
som blommar, 
giv gott grönt hö,
låt göken ropa och gala!

6. Gör dagen oss lång, 
gör natten oss klar,
låt duggregn varma nerfalla
och locka till sång 
den fågel som har
tyst varit vintern så kalla!
Låt klinga, 
låt springa 
mångt hjon, mångt par,
låt fröjdas människor alla!

7. Ja, ljuvliga sol, 
du fattigmans vän,
som ej din värme vill spara,
kom hit som fjol
med sommar igen,
låt köld och ensamhet fara.
Nu längtar,
nu trängtar
båd kvinnor och män
att gå i solskenet klara.

8. Släpp boskap i vall, 
lös oxen ur bås,
driv fä och fänad åt skogen!
Låt öken få stall 
in under Guds lås,
låt bonden glädjas vid plogen!
Höst mustig 
gör lustig, 
låt säden fås
av åkern ymnig och mogen!
 
9. På blomster och löv 
låt stimma de bin,
som bildar honungen söta!
Men snart blir man döv 
av buller och skrin,
där man krigshärar får möta.
Still´ vreden, 
giv freden, 
Gud, stå oss bi,
som bäst kan fienden stöta!

10. Vi har ju, o Gud, 
dig syndat emot,
förlåt oss bristerna svåra!
Vi vill dina bud 
med bättring och bot
nu följa dagarna våra.
Låt falla 
nu alla 
din vredes hot,
och dämpa vad oss kan dåra!

11. Ja, dämpa det ner, 
din gåva oss lär
all tid rätt nyttja och bruka!
Till slut jag dig ber, 
hjälp deras besvär,
som gästfritt borden vill duka
och hjälper, 
ej stjälper 
den hand, som bär
en tom och sönderspräckt kruka!