Albert

HEINRICH ALBERT
1600-talet




HIMLENS STJÄRNA FORDOM LEDDE




1. Himlens stjärna fordom ledde 
Österlandets vise fram, 
med sitt klara sken beredde 
dem en väg så lyckosam. 
De fick möta i stor fröjd 
Frälsaren från himlens höjd. 

2. Himlens stjärna ännu lyser 
genom världens mörker klar, 
leder dem som längtan hyser 
att se Herren uppenbar. 
Stjärnan över nattlig jord 
är Guds eget sanna ord. 

3. Milde Jesus, led oss trogen 
på din goda viljas stig, 
gör vår själ för himlen mogen, 
till ditt rikes verk oss vig, 
så att vi på ordets grund 
fasta står i ditt förbund.

4. Hjälp att ordet som du talar 
rent förkunnas på vår jord, 
från den varma söderns dalar 
ända upp i frusen nord. 
Så din goda vilja var 
för att frälsa en och var. 

5. Må din sannings ljus, det klara, 
över världen spridas ut, 
så en tallös mänskoskara 
finner frid i dej till slut 
och som Österns visa män 
ser din väg till himmelen.
 



JESUS SJÄLV HAR FRESTAD BLIVIT

  

1. Jesus själv har frestad blivit,
vad kan annat vänta mej?
Världens furste säger sej
vad som helst mej snart ha givit,

ja, så snart jag honom vill
tillbe, tjäna, höra till.

2. Frestad till en brottslig möda
vill jag ofta i min nöd
göra stenarna till bröd
och min själ en usel föda
leta i det stoft, som än
aldrig kunnat mätta den.

3. Ofta jag mej ej besinnar
förrän, stolt att kallas from,
stolt av dygd och kristendom,
jag blir förd till templets tinnar,
varifrån jag blint på nåd
störtar mej i överdåd.

4. Men du, Jesus, seger vunnit
över satans makt och list.
Herre, under all min brist
i din kärlek kraft jag funnit
att hans smicker och hans hot
med förtröstan stå emot.