Williams

THOMAS JOHN WILLIAMS
1800-1900-talet







VILKET DJUP I JESU KÄRLEK




1. Vilket djup i Jesu kärlek,
gränslöst vid att leva i! 
Som en varm och härlig havsvåg
har den gjort mej ren och fri.
Över, under, runt omkring mej
är hans kärleks starka ström,
för mej fram mot himlastranden,
stora, sanna framtidsdröm!

2. Vilket djup i Jesu kärlek!
Sprid hans lov från hav till hav:
hur han älskar alla, alla,
frälsning ger från synd och grav,
hur han värnar om de kära
som han löste med sitt blod,
hur han ber för svaga vänner,
sänder kraft och tröst och mod!

3. Vilket djup i Jesu kärlek!
Ingenstans finns sådan ro.
Guds välsignelse där flödar,
väcker kärlek, hopp och tro.
Vilket djup i Jesu kärlek!
Himlens salighet den ger.
Och den lyfter mej och bär mej,
tills jag evigt honom ser.

Harrison

RALPH HARRISON
1700-1800-talet







I HIMLENS TEMPEL, HÖGT OCH STORT



1. I himlens tempel, högt och stort,
det hus som händer inte gjort,
vår store präst i helig skrud
står bedjande för oss hos Gud.

2. Han som här nere för vårt väl
i bitter död gav ut sin själ
har samma varma hjärta än,
själv utan synd de fallnas vän.

3. Och från den boning dit han gick
han ser till oss med brodersblick.
Delaktig i vår mänsklighet
han allt om livets villkor vet.

4. Vad än som här oss plåga kan,
det kände också smärtans man.
Han frestad var i allt som vi
och oss i frestelsen står bi.

5. Så låt oss med förtröstan gå
till nådens tron att styrka få
att leva till hans ära här
som ständig omsorg om oss bär.

Meidell

JACOB GERHARD MEIDELL
1800-talet








HIMMELEN ÄR HÄRLIGT BLÅ 




1. Himmelen är härligt blå, 
ljuvlig att få titta på!
Gyllne stjärnor ler och blinkar,
ja, det är som om de vinkar
//: oss från jorden upp till sej ://

2. Det var mitt i julens natt,
tusen stjärnor lyste matt,
men så kom i natten kalla
en som överglänste alla,
//: som en liten stjärnesol ://

3. När den stjärnan ljus och blid
visat sej vid midnattstid,
tänkte de i österns rike
att en kung förutan like
//: hade fötts i Juda land ://.

4. Visa män från österland
drog igenom öknens sand
för att komma kungen nära,
fram till honom gåvor bära
//: och sin varma hyllning ge ://

5. Så till slut låg framför dem
slottet i Jerusalem.
Men Herodes var så sliten,
han var kung men inte liten,
//: inte barnet som de sökt ://

6. Färden gick till Betlehem,
där kung David haft sitt hem. 
Stjärnan hjälpte dem att finna
huset där en fattig kvinna
//: satt med barnet i sin famn ://

7. Stjärnan ledde visa män
fram till Jesus, Frälsaren.
Vi har också fått en stjärna,
om vi följer den så gärna
//: kommer vi till Jesus fram ://

8. Stjärnan som till målet för,
den som oss så glada gör,
är Guds ord, vårt ljus det klara,
som han låtit uppenbara
//: för att leda oss till sej ://