tisdag 19 december 2017

Widestrand

OLLE WIDESTRAND
1900-talet


Bildresultat för Olle Widestrand pictures










BLOTT I DET ÖPPNA











ETT LITET BARN AV DAVIDS HUS













HERRE, JAG VILL ALLTID TACKA 
(TACK ATT DU ÄR MIN)












LÅGORNA ÄR MÅNGA

lördag 9 december 2017

Vogel

FRIEDRICH WILHELM FERDINAND VOGEL
1800-talet













JAG LYFTER UPP TILL GUD MIN SÅNG



1. Jag lyfter upp till Gud min sång
ännu en gång
från dessa jordens dalar.
Vår Herre Kristus hämtar mej
snart hem till sej
i himlens höga salar.
Med blixtens fart
han kommer snart,
då hörs hans pris
på annat vis
när Guds basuner talar.

2. När jag ser träden skjuta blad,
jag blir så glad,
för då blir det ju sommar!
När himmelrikets blomster gror,
så glad jag tror
att snart Guds rike blommar.
Hans kyrka är
hans brud så kär,
har lampan tänd
och själen vänd
mot Konungen som kommer.

3. Jag hör hans underbara röst
med frid och tröst
från höga himlar tona:
"Jag kommer, se, jag kommer snart!
Håll det du har
så ingen tar din krona.
Var glad, min brud,
jag är din Gud,
vårt bröllop står,
med mej du får
som himladrottning trona!"

4. I Anden ser sej bruden om
och säger: "Kom!
Hans glädje är för alla!"
Och den som hör det, säger: "Kom,
till Gud vänd om,
låt Anden på dej falla!
Din inre törst
han stillar först,
det räcker till
för vem som vill,
när livets vatten svallar!"

5. Se, ny blir himlen, ny vår jord,
det är Guds ord,
hans löfte underbara!
O se, Guds tält bland mänskor är,
han själv är där

och bor ibland sin skara!
Det gamla fort
ska vika bort,
all sorg ska fly
för glädje ny.
O tänk att där få vara!


*6. Ja, amen, evigt lov och pris

på alla vis
och visdom, makt och styrka
tillhör dej, Gud, i evig tid,
som gett oss frid
och gjort oss till din kyrka!
Halleluja!
Med glädje ska
vi minnas det
i evighet
och dej i sanning dyrka!

måndag 4 december 2017

Glæser

JOSEPH AUGUST EDUARD FRIEDRICH GLAESER
1800-talet















ÄR HANDEN LAGD PÅ HERRENS PLOG



1. Är handen lagd på Herrens plog, 
så se ej mer tillbaka! 
Tänk inte mer på vad du nog
i Sodom kunnat smaka! 
Men plöj din fåra, så Guds säd,
är jorden hård, i tron dej gläd! 
Vill gråten kväva rösten,
se fram mot skörd till hösten!

2. Men om du ändå ser ej om,
för vi är alla svaga,
din kallelse ihåg då kom,
gå ej ett steg tillbaka!
Tillbaka vänder livet ej,
all kräftgång för ju död med sej.
För hastverk dock dej akta,
plöj djupt och väl och sakta!

3. Så framåt då i Jesu namn
trots stenar och trots stockar.
Och lyssna ej, om synd och skam
dej bort från tegen lockar.
I fara går vi varje stund
och falskhet måste bort i grund.
Guds ord ett mål dock bådar
där allting klart vi skådar.

4. Om bara någon liten stund
är mödans väg till ända.
Vår död är bara som en blund
som sömnen lärt oss känna.
Och vilan här vid hemmets härd,
den vet vi ju är mödan värd -
tänk då att efter färden
gå in i himlaglädjen!

torsdag 12 oktober 2017

Nilsson

HJALMAR NILSSON
1900-talet
Kyrkan från Upplandsgatan.






PÄRLOR SKÖNA




1. Pärlor sköna,
ängar gröna,
skatter många jorden bär!
Vilka gåvor,
rika håvor
världen än kan rymma här,
en allena
dock den rena
pärlan utan like är.

2. Utan like
är Guds rike,
här i ringhetens gestalt.
Den det finner
allt han vinner,
skulle än han mista allt.
Vad han äger
mera väger
än var skatt av jordisk halt.


3. Ungdomsåren,
levnadsvåren
åt din Gud med glädje giv.
Tjäna stilla
i det lilla,
Herren Kristus trogen bliv,
och du vinner
när allt svinner
sist Guds rikes fulla liv!


[Psalmbokens tredje strof kan av upphovsrättsliga skäl inte återges här].

lördag 7 oktober 2017

Lundström

G LUNDSTRÖM
1800-talet
Bildresultat för Sionstoner bilder






ACK, KÄNDE DU, HERRE, DEN DARRANDE HAND




1. Ack, kände du, Herre, den darrande hand 
som rörde din mantelfåll, 
då folket en gång vid Tiberias´ strand 
dej trängde från alla håll, 
då känner du också den hand, som ännu 
sej sträcker i nöden till dej! 

2. Och hörde du bönen som saknade ord, 
men dock som ett nödrop ljöd, 
och skådar du ännu kring hela vår jord 
med hjärta för all dess nöd, 
du hör ock den bön som ur djupaste nöd 
än stiger till dej utan ord. 

3. Och sade du fordom: "Min dotter, hav tröst, 
din tro, se den hjälpte dej!" 
så viskar du än med din ljuvliga röst 
de orden jämväl till mej, 
och bördan som nyss ner till jorden mej tryckt 
du lyfter ifrån mej med ens. 

4. Tack, käraste Herre och Frälsare god 
för så outsäglig nåd! 
Ja, tack för ditt renande, helande blod 
och tack för ditt frälsningsråd! 
Allt, allt är av dej och allt gör du själv 
- pris, ära och tack vare dej! 

lördag 30 september 2017

Peterson-Berger

OLOF WILHELM PETERSON-BERGER
1900-talet
Peterson-Berger-portrait.jpg












HERREN ÄR MIN HERDE GOD




1. Herren är min herde god, 
mej ska inget fattas. 
Han mej för till källans flod, 
när av törst jag mattas. 
Han mej vederkvicker väl 
på de ängar gröna, 
där en ljuvlig ro min själ 
i hans vård får röna.

2. Far jag vilse hör han mej,
vill mej hemåt bära, 
rätta vägar för han mej, 
ja, sitt namn till ära. 
Inte ens i mörkrets dal 
jag behöver bäva: 
Du är med, din käpp och stav 
kan min fruktan häva.

3. Med din stav, ditt ord och råd 
du mej troget leder, 
och ett bord av idel nåd 
du åt mej bereder. 
Godhet, nåd ska följa mej 
hela levnadsdagen,
sedan blir jag upp till dej 
i din boning tagen.

Melander

THURE MELANDER
1900-talet






VI MÅSTE FÅ ALLT FLERA MED



1. Vi måste få allt flera med
till sabbatsron därhemma,
till andra strandens härlighet,
till Herrens gyllne stad,
vars murar heter salighet,
vars portar heter lovsång,
och evig glädje pelarna
som skymtar rad vid rad.

2. Vi måste få allt flera med,
för svag blir eljest sången,
för fattigt jublet, som en gång
till sist skall stiga där
kring honom som har övervunnit
lidandet och döden,
som lov och ära, pris och tack
allena värdig är.

3. Det är ej nog, o nej, o nej,
att ensam finna vägen.
Vi måste räcka ut vår hand
till dem som vilse går,
så att vår skaras glesa
led alltmera börjar tätna
och tusen sinom tusen vittnen
härligt med oss står. 


Crouch

ANDRAÈ EDWARD CROUCH
1900-2000-talet
Andraé Crouch cropped.JPG









DET BLOD SOM JESUS GÖT FÖR MEJ







MIN GUD TILLHÖR ÄRAN

tisdag 26 september 2017

onsdag 20 september 2017

Stebbins

GEORGE COLES STEBBINS
1800-1900-talet

Bildresultat för George Stebbins bilder





LÅT HERREN FÅ HELGA DEJ




1. Låt Herren få helga dej, kom till hans bord,
förbli så i honom och lev av hans ord.
Bli vän med hans barn, bjud dem in i ditt stök,
och mitt i all stress hans välsignelse sök.

2. Låt Herren få helga dej, världen går på,
men tala helt barnsligt med honom ändå.
Ja, se i hans ögon vad han dej vill ge:
de dina i dej ska hans kärlek få se.

3. Låt Herren få helga dej, leda dej hem,
och spring inte före, vem hetsar dej, vem?
Följ honom i glädje och sorg på vår jord,
se alltid på Jesus och lev av hans ord.

söndag 17 september 2017

Ahle

JOHANN GEORG AHLE
1600-1700-talet






DEN GYLLENE SOLEN



1. Den gyllene solen
ger glädje åt jorden
och mörkret nu flyr.
Det stela nu veknar
och månen den bleknar
när morgonen gryr.

2. Vår Gud vill vi lova
för att vi fått sova
så trygga i natt.
Än vill han bevara
för missmodets mara,
för helvetets makt.


3. Så kom, låt oss sjunga,
låt stämband och tunga 
förkunna Guds pris,
och be att han för oss
och dugliga gör oss
på himmelens vis.

4. Det bästa i livet
ska honom bli givet,
ja, allt vad vi gör.
Han gett oss förmåga
att pröva och våga,
ja, komma oss för.

5. I allt vad vi lär oss
hans trofasthet bär oss
idag liksom förr.
Han sinnena skärper,
i arbetet hjälper
och öppnar en dörr.

onsdag 30 augusti 2017

Lafferty

KAREN LAFFERTY
1900-talet


















BYGG INTE HUS PÅ EN SANDIG STRAND











SÖK ALLRA FÖRST GUDS RIKE




1. Sök allra först Guds rike
och hans rättfärdighet,
så ska ni få allt det andra med.
Halleluja, amen.


2. Människan lever ej bara av bröd
men av varje ord
som går ut från Guds egen mun,
halleluja, amen.

3. Be till Gud och ni ska få,
sök och ni ska finna,
bulta och dörren ska öppnas för er,
halleluja, amen.

måndag 21 augusti 2017

Strandsjö

GÖTE WILFRED DANIEL STRANDSJÖ
1900-talet










GUD, DU ÄR HÄR











HAN KOM FRÅN ETT FRÄMMANDE LAND








JESUS, MIN HERDE








MIN HJÄLP KOMMER FRÅN HERREN



 







SOM NÄR ETT BARN KOMMER HEM OM KVÄLLEN

torsdag 17 augusti 2017

måndag 14 augusti 2017

Rowlands

WILLIAM PENFRO ROWLANDS
1800-1900-talet
Bildresultat för William Penfro Rowlands pictures










VID DEN TID MAN RÄKNAR FOLKET



1. Vid den tid man räknar folket 
blir vår Herre Mänskoson, 
han vars namn är över alla 
uppenbaras nerifrån. 
Skaparen så ödmjukt delar 
villkor med sin skapelse, 
den som ingen dödlig skådar 
visar här sitt ansikte. 

2. Ja, en natt när markens herdar 
håller vakt omkring sin hjord, 
kommer kallelsen från ovan 
genom änglakörens ord: 
Se, till Betlehem har anlänt 
er och världens Herdekung; 
alla herdar, till er herde 
vandra, gammal eller ung! 

3. När kung Davids stjärna lyser 
över österns himmel klar, 
även kungar önskar hylla 
Herren, himlens kungabarn. 
Men snart ljuder ramaskriet, 
staden blir en sorgeö, 
för den kung som inte tillber 
har bestämt att han ska dö. 

4. Ändå firar vi vid julen 
honom som Befriaren: 
han, vår frälsnings Gud, besegrat 
ondskan och förgängelsen! 
Ur Egypten blev han kallad, 
"Gud med oss" liksom i fjol. 
Julen fylls av påskens strålglans 
från Rättfärdighetens Sol!

söndag 13 augusti 2017

Erixon

JOHN WALTER ERIXON
1900-talet







I MIN MÄSTARES HAND (BÖRJA OM ÄN EN GÅNG)




1. I min Mästares hand syns det bitar av ler
från ett käril som misslyckat var.
I sitt hjärta han sörjer när tydligt han ser:
av hans formgivning föga finns kvar.
Men i uthållig kärlek han börjar igen,
han vill skåda sin avsikt däri.
Då han formar det åter, kanhända det än
dock ett hedersamt käril kan bli.
Börja om än en gång i mitt liv,
börja om än en gång i mitt liv!
Jag vill formas av dej, av ditt heliga bud,
gör mitt liv till ditt redskap, o Gud!

2. I din hand, o min Herre, jag lägger mitt liv,
så din vilja med mej helt kan ske.
Ur mitt hjärta och sinne allt orent fördriv,
så din avsikt med mej du kan se.
Jag vill vara ett redskap, till tjänst just för dej,
för att bära välsignelse ut
till en värld som försmäktar och finner den ej,
jag vill verka tills dagen är slut.
Börja om än en gång i mitt liv...

3. Som ett ler i Guds hand vill jag vara idag
med en bön att bli helig och ren.
Jag vill leva mitt liv till min Herres behag,
för att tjänande nå en och en.
I hans händer jag vilar så tryggt, för jag vet:
han ej lämnar det bräckliga ler
förrän målet han vunnit för tid, evighet
och sin avsikt förverkligad ser.
Börja om än en gång i mitt liv...

Janson

SÖREN JANSON
1900-2000-talet






DU SOM GJORDE VÅR VÄRLD SÅ VACKER











GLAD ATT FÅ LEVA

Hindar

GEIR HINDAR
1900-2000-talet

Skedsmo kirke





PÅ GOLGATA STOD DET ETT KORS



På Golgata stod det ett kors,
Jesus dog på det korset.
I trädgården fanns det en grav,
Jesus låg i den graven.
//: Men korset är tomt
och graven är tom,
Jesus stod upp och han lever! ://

Russ

ALFRED SOPHUS RUSS
1900-talet






GÖR DET LILLA DU KAN




1. Gör det lilla du kan,
gör det villigt och glatt,
snart de dyrbara tillfällen flyr.
Efter vår kommer höst
och på dag följer natt,
då kanhända ej morgonen gryr.
O var flitig att så,
medan ännu är tid,
så att skörden kan mogna i frid!

2. Gör det lilla du kan
och se inte därpå
att så ringa, så litet det är.
För hur skulle du då
väl med lust kunna gå
dit din Mästare sänder dej här?
Är det uppdrag du fått
än så ringa i sej,
o, var nöjd att han gav det åt dej!

3. Gör det lilla du kan,
lägg ditt hjärta däri,
gör det allt för din Frälsare blott,
och var viss att han ska
inte döma som vi,
blir det fråga om stort eller smått!
Se, han själv gör ju allt,
vad betyder det då
om han ställt dej i led med de små?

4. Gör det lilla du kan

och besinna att Gud
hos oss alla blott trohet vill se!
O så gläds att få gå
med hans ringaste bud
och att själv han all hjälp vill dej ge!
Vilken fröjd, om en dag
han ock säger till dej:
"Vad du gjorde, det gjorde du mej!" 

tisdag 8 augusti 2017

Nebelong

JOHAN HENRIK NEBELONG
1800-talet






NU VISSNAR TRÄD PÅ BERG OCH STRAND


1. Nu vissnar träd på berg och strand
och många sångarbröder
med systrar från vårt sommarland
drar vidare mot söder.

2. Där marken lyste nyss som guld,
med ax på strån så smala,
där ser man nu den svarta mull
med stubb på fält så kala.

3. Men andra ställen där vi bor
är fyllda dessa dagar.
Ja, verksamhet och välstånd gror,
Guds gåvor läggs i travar.

4. Och han som fyllde på vår jord
de gyllne axen rika,
han stannar hos oss med sitt ord,
det ord som ej kan svika.

5. Vi tackar honom med vår sång
för allt som blev oss givet,
för allt som växte sommarn lång,
för ordet och för livet.

6. Då över oss vårt hela år
sin frid han lyser gärna,
då efter vinter kommer vår,
med sommar, korn och kärna.

7. Och när till sist på Herrens bud
vårt timglas här utrinner,
en evig sommar hos vår Gud
i paradis vi finner.

8. Då skördar vi likt fåglars tåg,
som inte sått sin gröda,
och kommer aldrig mer ihåg
all jordens strid och möda.

9. För skörden här och skörden sist
ska den ha äran bara,
som genom Herren Jesus Krist
vår Fader ville vara!

10. Vi ber att Anden, han som kan,
i höstens korta dagar
med tro och hopp och kärlek sann
mot himlen oss ledsagar!





VÅR HERRE ÄR EN HERDE GOD




1. Vår Herre är en herde god
som evigt liv bereder
åt dem som går med tålamod
dit han, vår herde, leder.

2. Han leder sina får och lamm
till grönan äng så ofta,
där livets källa springer fram
och blommor ljuvligt doftar.

3. När några från hans kära hjord
i snår och mörker famlar,
han med sin röst, sitt eget ord
dem åter till sej samlar.

4. Vid namn han kallar var och en,
hans röst kan hjärtat värma,
och ingen håglös legosven
kan herderösten härma.

5. Och när ett lamm är svagt och sjukt
han bär det hem på armen.
Han lyfter det så milt och mjukt
och håller det mot barmen.

6. Min herde, du fann även mej
som ingen annan botat,
ett vilset får som skadat sej,
av markens vilddjur hotat.

7. Du ledde mej på fager färd
till äng med ro och vila,
dit jag som fågeln till sitt träd
får glatt och lekfullt ila.

8. Där får jag kraft och helig ro,
trots fiender som jagar,
ja, i ditt hägn jag trygg får bo
i alla mina dagar.

9. I mörkrets dal du fredar mej,
fast frid och ro tycks flydda,
din herdestav ska leda mej,
din herdekäpp mej skydda.


10. Men dag för dag mej åter driv
till betesmark du kände
och där det strömmar evigt liv
i åldrar utan ände.

11. Där dricker jag i fulla drag
den nåd som ut vill välla.
Den ger mej liv för varje dag,
den gode Herdens källa.

måndag 24 juli 2017

Kurzenknabe

JOHN HENRY KURZENKNABE
1800-1900-talet
J. H. Kurzenknabe



VID BASUNENS LJUD




1. Vid basunens ljud, när alla 
trogna samlas hem en gång,
invid tronen och dess glashav samlas vi.
Släkt och vänner ifrån jorden 
hälsar vi med fröjd och sång,
vilket möte av de trogna det ska bli!
Vilket möte, vilket möte,
när det stora jubelåret kommet är!
Vilket möte, vilket möte,
vilket möte det ska bli i himlen där!

2. Ja, när ärkeängeln bådar: 
"ingen tid ska vara mer",
ska den frälsta skaran samlas evigt fri.
Vilket möte på den stranden! 
Inga tårar mer man ser,
vilket möte av de trogna det ska bli!
Vilket möte...

3. När den stora dagen bryter 
in försvinner hav och land,
Herren Jesus, krönt med ära, skådar vi.
Då han bjuder alla sina 
samlas på hans högra hand,
vilket möte av de trogna det ska bli!
Vilket möte...

4. När Guds änglar högt förkunnar 
evigt jubelår en gång,
vilket jubel, vilken himmelsk harmoni!
Alla himlens harpor klingar, 
högljutt brusar Lammets sång,
vilket möte av de trogna det ska bli!
Vilket möte...

fredag 21 juli 2017

Backman

BRUNO HJALMAR BACKMAN
1900-talet

Aleksanterin kirkko











MÅ SÅNGEN LJUVLIGT KLINGA




1. Må sången ljuvligt klinga
ut i den vida rymd
och glädjebud få bringa
en värld, av skuggor skymd.
Vår själ i sången anar
det sköna Kanaans land,
dit ögat fåfängt spanar
långt bortom öknens rand.

2. Må varje sårat hjärta
få nåd att lyssna till
vår sång om Jesu smärta,
som tröst oss bringa vill!
Ja, må jag alltid prisa
min konung dyr och kär
och mina syskon visa
att vägen hem han här.

3. Den vägen ska oss föra
igenom kval och strid
dit där ej synd ska störa
vår sköna sabbatsfrid.
Och när vi står där hemma
syns allt på annat vis.
Vi får i kör instämma:
Lov, ära, tack och pris!

Main

HUBERT PLATT MAIN
1800-1900-talet
Hubert Main.jpg










TÄNK NÄR EN GÅNG




1. Tänk när en gång den dimma är försvunnen,
det töcken som omhöljer livet här,
och när den dagen är för oss upprunnen,
där Gud och Lammet evigt solen är!

2. Tänk när en gång är löst var jordens gåta,
vart ängsligt varför som jag grubblat på,
när de fördolda djupen blir upplåtna
och jag får Herrens vägar klart förstå!

3. Tänk när en gång jag med förklarat öga
får honom se, som här jag trodde på,
som här jag följde, tänk, när i det höga
jag evigt säll ska i hans åsyn stå!

4. Tänk när en gång jag utan synd ska vara,
helt fri mitt onda kött och satans list,
när alla tankar blivit rena, klara
och alla gärningar är utan brist.

5. Tänk när en gång jag äntligen ska vara
så from jag vill, då blott det goda sker,
ja, när jag ej behöver ens befara
blott möjligheten av att falla mer!

6. Tänk, när en gång i himlens gyllne salar
Guds Lamm bland änglar rätt jag prisa kan
och om ett evigt liv med syskon talar
och om det liv, som likt en dröm försvann!

7. Guds folk en gång i sida, vita kläder
med segerpalmer inför Lammet står,
då Gud hos sej de trötta barnen gläder,
från deras ögon torkar varje tår.

8. Väck, Jesus, denna tanke i mitt hjärta
var gång mej vägen blir för mödosam!
Den ljuvt ska dämpa varje bitter smärta
och locka leendet ur tårar fram.










O GUD VÅR GUD OCH ALLAS FAR




1. O Gud, vår Gud och allas far,
välsigna detta glada par!
Från himlen räck din milda hand
att helga dessa vänners band.

2. Låt äkta kärlek, hopp och tro
med dem i deras hem få bo.
Gör lång och lycklig deras tid
och giv dem sist en salig frid.

torsdag 8 juni 2017

Schøien

KRISTIN SOLLI SCHØIEN
1900-2000-talet
Bildresultat för Kristin Solli Schöien bilder









GUD, DU ÄR INTE I MIN VÄRLD



1. Gud, du är inte i min värld
och trots det är jag ändå i din.
Fastän jag gör sånt som du inte vill,
så hör jag dej ändå till.
När du inte är i mitt hjärta
är jag trots allt ändå i ditt.
Du i kärlek mej omsluter var jag än går.
Det är något jag inte förstår.

2. Gud, du är inte i min tanke,
trots det är jag ändå i din.
Fastän jag gör sånt som du inte vill,
så hör jag dej ändå till.
När jag inte håller din hand
håller du trots allt ändå i min.
Varje ord i min mun, varje tanke jag tänkt
är nånting som av dej blivit känt.

3. Gud, kom och var nu i min värld
såsom jag alltid är det i din.
Fastän jag gör sånt som du inte vill,
så hör jag dej ändå till.
Och då får jag hålla din hand
såsom du, Herre, håller i min.
Gud, hos dej är en natt ljus som dagen som gryr,
kom och gör mörkret i mej till ljus.







HERRE, DIN JORD HAR RESURSER FÖR ALLA



1. Herre, din jord har resurser för alla, 
tack för den del du vill att vi ska ha!
Hjälp oss att duka ett långbord i världen,
där alla sitt dagliga bröd kan ta.
Amen, amen. 

2. Herre, vi reser oss mätta från bordet, 
tack för de krafter våra kroppar fått. 
Andra ska också få sitta och äta, 
om du får fördela, det räcker gott. 
Amen, amen.

tisdag 6 juni 2017

Barnekow

CHRISTIAN BARNEKOW
1800-1900-talet












DU SOM GÅR UT FRÅN VÅR LEVANDE GUD



1. Du som går ut från vår levande Gud,
andarnas Ande, du höga,
mänskor med hån mot Guds enfödde Son
stridande står för ditt öga.
Stanna av nåd ändå hos oss här,
skingra vårt mörker, din väg oss lär! 

2. Tungor av eld och en fröjd oförställd
ge dem du smörjer och sänder!
Ordet vi får i apostlarnas spår
följe dem vart de sej vänder,
så att dess saliga bud man hör
var än en människofot sej rör! 


3. Glädje och ljus med dem tänd i vart hus,
blomstra låt öknarna åter!
Ande så god, ge åt svagheten mod,
tröst åt de många som gråter!
Med evangeliets milda röst
medkänsla väck i varenda bröst.

4. Skin dagen lång som en morgon med sång,
morgon i maj när det grönskar!
Frukt med din saft give håglösa kraft,
så de Guds nåd alla önskar!
Toner så djupa i stilla kväll
röre ett hjärta så hårt som fjäll! 

5. Pingstdopets nåd enligt frälsningens råd
alla ånyo må föda!
Tal eller skrift om vår Herres bedrift
blomstre som rosorna röda!   
Livsträdet växer av Jesu blod,
låt alla smaka att Gud är god!     

måndag 22 maj 2017

Winding

AUGUST WINDING
1800-talet







HAR KRISTUS, ERT HUVUD, TILL HIMMELEN FARIT




1. Har Kristus, ert huvud, till himmelen farit, 
ni lemmar, så sök det som ovantill är! 
Har Kristus, er konung, en främling här varit, 
så gör er då inte så bofasta här! 
Ja, låt det då fara, 
vad än det må vara 
som ännu er binder och hindrar i loppet 
- se endast på målet och gläd er i hoppet! 

2. Må ingen som en gång satt handen vid plogen 
nu börja med tvekan att se sig omkring! 
Nej, hellre han blive mer ivrig och trogen 
i farandet efter de himmelska ting! 
Ack, måtte ej världen 
och synden och flärden 
få locka oss bort från det eviga, ena: 
det liv som vi äger i Sonen allena. 

3. En gång skall han hälsa de sina med orden:
"Besitt nu det rike min Fader mig gav!" 
Och sitter än kvar efter striden på jorden 
en tår i vårt öga - han torkar den av. 
Men Jesus, bliv när oss 
och hjälp oss och bär oss 
härefter som hittills. Till dig vi oss vänder: 
giv du åt vår vandring en fröjdefull ände!  





MED SIN ALABASTERFLASKA

 




1.  Med sin alabasterflaska,
fylld med bästa smörjelsen, 
ville kvinnan överraska
Mästaren, sin bäste vän.
Hon som sett sin synd med smärta
gick med varmt och tacksamt hjärta
dit där Jesus låg till bords.


2. Kvinnan rodnande om kinden
flaskan genast sönderbröt,
oljan lätt och snabbt som vinden
över Herrens fötter göt,
heta tårar samma kvinna
lät på Herrens fötter rinna,
torkade dem med sitt hår.

3. Även jag ibland, likt henne,
känner sorg och bävan stor,
käre Herre, när jag vänder
mej till dej vid nådens bord,
rodnar, bleknar i min vånda,
bönesuckarna blir många:
ta mej än en gång emot!

4. Himlen sej till jorden böjde,
när du blev en kvinnas son,
du som henne så upphöjde,
synd och död lyft upp mej från!
Du som gav ditt liv för alla,
döm mej ej med läppar kalla,
göm mej i din kärlek stor!

5. Mina synder, svarta, tomma, 
bottenlösa tycks de stå,
men din nåd och dina domar
dem i djuphet övergår.
Du som ger mej livet åter
och så mycket mej förlåter,
evigt vill jag älska dej! 






ÄR HANDEN LAGD PÅ HERRENS PLOG




1. Är handen lagd på Herrens plog, 
så se ej mer tillbaka! 
Tänk inte mer på vad du nog
i Sodom kunnat smaka! 
Men plöj din fåra, så Guds säd,
är jorden hård, i tron dej gläd! 
Vill gråten kväva rösten,
se fram mot skörd till hösten!

2. Men om du ändå ser ej om,
för vi är alla svaga,
din kallelse ihåg då kom,
gå ej ett steg tillbaka!
Tillbaka vänder livet ej,
all kräftgång för ju död med sej.
För hastverk dock dej akta,
plöj djupt och väl och sakta!

3. Så framåt då i Jesu namn
trots stenar och trots stockar.
Och lyssna ej, om synd och skam
dej bort från fåran lockar.
I fara går vi varje stund
och falskhet måste bort i grund.
Guds ord ett mål dock bådar
där allting klart vi skådar.

4. Om bara någon liten stund
är mödans väg till ända.
Vår död är bara som en blund
som sömnen lärt oss känna.
Och vilan här vid hemmets härd,
den vet vi ju är mödan värd -
tänk då att efter färden
gå in i himlaglädjen!

fredag 19 maj 2017

Elvey

GEORGE J ELVEY
1800-talet

Bildresultat för George Elvey












KRÖN HONOM, HIMLENS KUNG




1. Krön honom, himlens Kung, 
din Frälsare, Guds Lamm!
I hela himlen brusar nu
en mäktig lovsång fram!
Så sjung, ja, sjung hans lov, 
som döden för dej led, 
och hylla honom som din Kung 
för tid och evighet. 

2. Krön Honom, Livets Gud, 
som över döden vann.
I tron på honom också vi 
nu övervinna kan. 
Vi sjunger nu hans lov
för påsk och himmelsfärd,
hans offerdöd nu ger oss liv,
all ära är han värd.

3. Krön honom, Fridens Gud, 
ja, fridens Furste krön!
Han ska på ondskan göra slut,
fall ner i sång och bön!
Ja, på hans rike ska
ej någon ände bli,
och vid hans genomstungna fot
sej böjer också vi.

4. Krön själva Kärleken,
hans hand och sida se!
Se såren som han bär för oss,
som stjärnor lyser de!
Tack Herre, jag är din,
för du har dött för mej!
I både tid och evighet
vill jag få prisa dej! 

Olivers

THOMAS OLIVERS
1700-talet













SE, HAN KOMMER SNART I HÖJDEN




1. Se, han kommer snart i höjden,
han som dog för syndare.
Tusen, tusen helgon följer
honom triumferande.
Han ska komma, han ska komma,
han ska komma,
han som är vår Frälsare!

2. Löftets ljusa morgon bräcker,
fikonträdet står i knopp.
Barnen, som förlossning väntat,
lyfter glatt sitt huvud opp.
Kristus kommer, Kristus kommer,
Kristus kommer,
Kristus, härlighetens hopp!

3. Varje själ ska honom skåda,
se hans kraft och majestät,
även de som honom hängde,
krönt med törnen, upp på trät.
Nu med bävan, nu med bävan,
nu med bävan
får de se hans härlighet!

4. Öar, berg och hav och länder,
himmel, jord, all världens prakt
flyger bort som löv för vinden
inför himlafurstens makt.
Domen kommer, domen kommer,
domen kommer,
allt är Sonen underlagt!

5. Amen, Herre Jesus, skynda!
Kom med frälsning, rätt och dom!

Kom att oss och allt förnya
med din kärleks rikedom!
Se, vi längtar, se, vi längtar,
se, vi längtar,
hämta snart din egendom!