måndag 21 mars 2016

Gesius

BARTHOLOMÄUS GESIUS
1500-1600-talet
Bildresultat för Bartholomäus Gesius









TILL HÄRLIGHETENS LAND IGEN




1. Till härlighetens land igen
jag ser dej, Jesus, fara!
Men jag på jorden måste än
en gäst och främling vara.
Långt från mitt hem jag vandrar här,
mitt sällskap sorg och möda är.

2. Långt från min Faders hus jag går,
o Herre, säg hur länge?
Men dit mitt öga inte når
mitt hjärtas bön sej tränge.
Den outsäglig höjer sej,
den delar skyn och hinner dej.

3. En skymt jag då i hoppet ser
utav det goda landet,
där du ej skils ifrån mej mer,
där löst ur syndabandet
bland helgonen jag fri och glad
får bo i levande Guds stad.

4. Där uppe är det ingen natt
och ingen gråt och smärta.
Där uppe är min högsta skatt,
där vare ock mitt hjärta:
i himlen hos min Frälsare,
där vare min umgängelse.

5. Och som du for du komma skall,
o Jesus, hit tillbaka.
Jag här vill akta på mitt kall,
jag bedja vill och vaka.
Jag vet ej stund, jag vet ej dag,
men dej var dag förbidar jag.

6. Och salig är den tjänaren,
som du så finner göra,
när sist du komma skall igen:
du honom lovat föra
till ära och odödlighet
i din och Faderns härlighet.







VÅR HERRES JESU MINNESFEST



1. Vår Herres Jesu minnesfest
den högtid är som gläder mest.
Där vi hans hågkomst firar nu
livslevande han är ännu. 

2. Var, Jesus, då mitt liv, min tröst,
den dolda pärlan i mitt bröst!
Var du min glädje och min frid,
min salighet till evig tid!

3. Ett ljus, som aldrig mer släcks ut, 
en blomma som bär frukt till slut,
en kunskap ingen världsvis haft
är livet i din kärleks kraft.

4. Som gryningen den lyser röd,
den brinner varm som solens glöd,
med glädjens dop den döper stoft,
den ger av härlighet en doft.

5. Den föder kärlek hos oss med,
till dej, som döden för oss led,
den föder kunskap, evig, sann,
om livets ljus och livets land.

6. Blott den som älskar känner Gud
och dej, hans hjärtas sändebud,
hans Ord, hans avbild och hans Son,
helt jämlik den du kom ifrån.

7. Som Fadern själv dej ärar än
var änglakör i himmelen,
och som du älskas på vår jord,
blir stoftet famnat av ditt ord.

8 Så löp med glädje än ditt lopp,
du gamla tro, du unga hopp,
och du som ej av ålder vet,
du kärlek varm i evighet!

9. I Jesu namn sjung Jesu pris,
i öken och i paradis,
allt vad som tunga har och röst,
allt vad som hjärta har i bröst!

10. Halleluja för Herrens bord
i himmelen och på vår jord!
Halleluja för dej som kom 

och låste upp Guds helgedom! 

måndag 14 mars 2016

Becker

ALBERT BECKER
1800-talet











UTI DIN NÅD, O FADER BLID




1. Uti din nåd, o Fader blid, 
från nu och intill evig tid 
jag lämnar mig och vad jag har. 
Tag, Herre, allt i ditt förvar. 

2. Mitt liv, min kropp och ande är 
din egendom, o Herre kär. 
Bevara själv vad dig tillhör, 
att intet ont mig skada gör. 

3. I dig är jag av hjärtat nöjd, 
du är min enda tröst och fröjd. 
I all min nöd och stora brist 
är du min hjälp, det vet jag visst. 

4. Det är min tro, o Fader blid, 
hjälp att jag alltid blir därvid. 
Ifrån ditt barn du aldrig vik, 
att jag må ärva himmelrik. 

fredag 11 mars 2016

Liljemark

NILS LILJEMARK
1900-talet 






I STRÅLANDE EVIGHETSLJUSET EN GÅNG




1. I strålande evighetsljuset en gång
en skara, oräkneligt stor,
skall samlas med glädje och jublande sång
i himlen, där Frälsaren bor.

2. Där skådar Guds folk vad de anat ibland:
de ser där i bländande glans
en stad på den eviga sällhetens strand,
vars like bland världar ej fanns.

3. Där skådar de Skaparen, helig och huld,
allsmäktig och allvis i råd,
och Jesus som burit vår synd och vår skuld
och givit oss frälsningens nåd.

4. Där samlas de alla som vandrat i tro,
fast mången av prövning var böjd.
Av änglar de förts över löftenas bro
och hemma de är, vilken fröjd!









PÅSK ÄR ETT FRÅN FRIDENS BONING



1. Påsk är ett från fridens boning
evigt gällande bevis,
att vår Frälsares försoning
blivit erkänd, Gud till pris.

2. Påsk är liv, som reste tronen
mitt i dödens kalla rum.
Påsk är själva segertonen
i Guds evangelium.

3. Påsk är hoppets ljus vid båren,
törnet som slår ut i blom.
Påsk är tröst, som torkar tåren
och ger hjärtat läkedom.

4. Påsk är kärlek, som betvingar
lögnens natt och hatets is.
Påsk ger själen nya vingar,
som bär hem till paradis. 


[Noterna publicerade med tillstånd från kompositören]

tisdag 8 mars 2016

Laub

THOMAS LAUB
1800-1900-talet








DEN STORA, VITA SKARAN DÄR




1. Den stora, vita skaran där 
lik tusen fjäll som snöskrud bär 
med skog omkring 
och palmers ring, 
säg, vilka dessa är? 
Det är en skara kämpar som 
ur sorg och vedermöda kom, 
som ren och god 
i Lammets blod 
nått himlens helgedom. 
Där håller de sin kyrkogång 
och jublar evigheten lång 
i höga kor 
där Gud själv bor 
bland alla änglars sång. 

2. Här fick de utstå stort förakt, 
men se dem nu i himmelsk prakt 
vid tronen få 
som präster stå 
med kunglig glans och makt! 
Nog är det sant att nöd och grav 
här nere många tårar gav, 
men Gud nu dem 
i himlens hem 
så ömt har torkat av. 
Hos Gud, där livet är som bäst, 
nu firas evig skördefest, 
och Lammet själv 
vid livets älv 
är både värd och gäst. 

3. Vi fröjdar oss med er som kom 
till livets mål allt eftersom, 
som trogna stått
och lön nu fått,
ja, tusen gånger om! 
Du slitna skara är nu förd
till salighet så oerhörd,
vad du fick så
med suck och gråt
fått gro till evig skörd. 
Så höj din röst, slå palmbladstakt, 
med himmelsk kraft låt det bli sagt: 
Vår Gud, du ska 
för evigt ha
all ära och all makt!









DU SOM KOM ATT OSS FÖRSONA



1. Du som kom att oss försona,
världen ger dej törnets krona,
men du ser jag ville vira
rosor för att korset sira,
ge mej, Jesus, mod därtill!


2. Vad har dej hos Gud bedrövat?
Vad såg du hos oss som strövat
bort från dej och dina vägar,
så att du oss nu förplägar
med ditt offer, livets bröd?

3. Jo, din kärlek, het som glöden,
är långt starkare än döden.
Mycket hellre ger än tar du,
därför in i döden bar du
i vårt ställe all vår skuld.


4. Men hur ska jag kunna skyla
hjärtats hårdhet och dess kyla? 
Ja, hur ska jag tacka värdigt
för det verk som du gjort färdigt,
för din kärlek och din nåd?


5. Jo, ditt blod är livets källa,
och ur den skall ständigt välla
kraft, som kan var klippa välta,
värme, som kan isen smälta,
nåd, som tvår mitt hjärta rent.


6. Under tårar jag dej beder
att du genom hjärtat leder
floden som kan klippor välta,
floden som kan isberg smälta,
all min blodskuld skölja bort.


7. Du vars liv för mej är givet,
låt i dej mej älska livet,
så för dej mitt hjärta bankar,
så att du i mina tankar
är dess djupa sammanhang!

8. Om jag än som strån ska falla,
om än hand och bröst blir kalla,
tar du ej ditt ord tillbaka:
aldrig ska jag döden smaka,
du har tagit syndens lön.

9. Ja, jag tror på korsets gåta!
Du kan frälsa och förlåta!
Stå mej bi mot satans lister,
ta min hand när ögat brister,
säg: Vi går till paradis!






HAR KRISTUS, ERT HUVUD, TILL HIMMELEN FARIT




1. Har Kristus, ert huvud, till himmelen farit, 
ni lemmar, så sök det som ovantill är! 
Har Kristus, er konung, en främling här varit, 
så gör er då inte så bofasta här! 
Ja, låt det då fara, 
vad än det må vara 
som ännu er binder och hindrar i loppet 
- se endast på målet och gläd er i hoppet! 

2. Må ingen som en gång satt handen vid plogen 
nu börja med tvekan att se sig omkring! 
Nej, hellre han blive mer ivrig och trogen 
i farandet efter de himmelska ting! 
Ack, måtte ej världen 
och synden och flärden 
få locka oss bort från det eviga, ena: 
det liv som vi äger i Sonen allena. 

3. En gång skall han hälsa de sina med orden:
"Besitt nu det rike min Fader mig gav!" 
Och sitter än kvar efter striden på jorden 
en tår i vårt öga - han torkar den av. 
Men Jesus, bliv när oss 
och hjälp oss och bär oss 
härefter som hittills. Till dig vi oss vänder: 
giv du åt vår vandring en fröjdefull ände! 






I DJUPET AV MITT HJÄRTA




1. I djupet av mitt hjärta
en stad jag högt åtrår:
Jerusalem,
det sälla hem
där all min nöd och smärta
för alltid avsked får.
I djupet av mitt hjärta
den staden jag åtrår.

2. Men på de vida vatten,
var finner jag min led?
Bland blinda skär,
hur hitta där
i storm och mörka natten
till himlens frid och fred?
Ja, på det vida vatten,
var finner jag min led?


3. Gud, styr du mina tankar,
så jag till himlen når.
Gör tron rätt käck
mot böljans skräck,
håll roder själv och ankar,
du vet vad jag förmår. 
Ja, styr du mina tankar,
så jag till himlen når. 









O DU GUDS LAMM




1.  O du Guds Lamm,
med korsets skam
du bar all världens synder, 
och där all tröst begynner:
du sviker ej,
förbarma dej!

2. O du Guds Lamm,
med korsets skam
du bar all världens synder,
och där all frid begynner:
i nådens tid
oss ge din frid!

3. O du Guds Lamm,
med korsets skam
du bar all världens synder
och där vårt liv begynner:
nu vid ditt kors
upprätta oss!  





SOV SÖTT, BARN LILLA




1. Sov sött, barn lilla!
Ligg lugnt och stilla,
ja, sov nu så sött,
som fågeln så trött,
som blomman som blundar på ängen.
Gud Fader har sagt:
stå, änglar, på vakt
där mina små barn är i sängen!

2. Gudsfingrarna sanna
slog kors för din panna,
Guds enföddes röst
slog kors för ditt bröst,
nu ska ingen djävul dej skada.
Nu kan i ditt dop
med tillitens rop
din själ och ditt hjärta sej bada.


3. Lägg händerna samman,
då läggs ju ditt amen
till Frälsarens bön
som stiger så skön
och ljuder där änglar framträder.
I himmel och jord
på ditt och hans ord
hör Gud och hans änglar med glädje.

4. Sov sött, barn lilla!
Ligg lugnt och stilla
och nynna det namn
som nåden bär fram,
all världen till salighet givet.
Sjung: Jesus är min,
med kärleken sin,
ja, Jesus är ljuset och livet! 





UPP, GLÄD ER ALLA, GLÄD ER NU



1. Upp, gläd er alla, gläd er nu,
ja, gläds åt julens glädjebud,
i Herren Jesus gläd er!
Och se hur nära himlen är,
när han som håller världen kär
i kött och blod sej kläder!

2. Betryck och bitterhet, försvinn!

Guds glädje må vi släppa in,
så att han glad får lyssna
till hjärtats bön och tack och tro,
ja, får hans glädje i oss bo
ska sången aldrig tystna.

3. Gud, låt din frid, som högre är

än vårt förstånd kan fatta här,
vårt hjärta väl bevara
i Kristus Jesus, så att vi
kan få en jul med glädje i
som aldrig bort ska fara!

Jeppesen

KNUD JEPPESEN
1900-talet










ACK SALIGA DAG, SOM I HOPPET VI BIDAR



1. Ack, saliga dag, som i hoppet vi bidar,
då världen är vorden Guds rike till sist,
då mänskornas släkte förlossningen funnit
och folken bekänner att Herren är Krist...

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]




DU GAV MEJ, O HERRE, EN TEG AV DIN JORD



1. Du gav mej, o Herre, en teg av din jord
som jag nu min egen får kalla.
Du gav mej ett värv och ett bröd för mitt bord.
Här lever jag trygg på ditt mäktiga ord,
hur tid än kan växla och svalla.
Här reddes mitt bo,
här njuter jag ro
och får i din hand mej befalla.

2. Av framfarna släkten som sentida arv

jag mottog den mark som jag plöjer.
Där stenar de brutit, där går nu min harv
i åkrarnas mylla sitt fredliga varv,
dock högre min tanke sej höjer.
För allt är ett lån
därovanifrån,
din kärlek i allting sej röjer.

3. Så lär mej att motta, o Gud, ur din hand
välsignelsens dagliga gåva,
att tacka för regnet som vattnar mitt land,
för solsken och värme i sommarens brand,
för skördar och bärgning dej lova.
Vad mäktar väl jag?
Din vilja är lag;
det växer fast vi måste sova.

4. Så lär mej då också att dej till behag
förvalta det pund mej blev givet,
att fylla med frimodig gärning min dag,
att hjälpa och värna om den som är svag,
att älska, för därav går livet.
Och ge mej till sist
ett namn, Herre Krist,
som är i din livsbok inskrivet.









STÅ UPP, DU SOM SOVER, STÅ UPP FRÅN DE DÖDA




1. Stå upp, du som sover! Stå upp från de döda,
Krist lyser för dej!
Stå upp och se morgonen stråla och glöda
för dej och för mej!
Ja, sov inte längre,
snart över dej hänger
en mörkare natt,
om strax du ej mottar din skatt!

2. I jordiska dalar där dimmorna hänger

och kinden blir våt,
där ljuder så fort både stämmor och strängar
av suckar och gråt.
Hör sången nu tona
om den som försonar,
om seger och fred!
Vår Herre har kommit hit ned!

3. I jordiska dalar där törnen oss sårar

är tungsamt att gå,
där längtar så många med suckar och tårar
att Gudsfreden få.
Men torka nu tåren,
Guds glädje med våren
i Kristus mottag!
Stå upp, du som sover, i dag!

4. Slå upp dina ögon och lyft dem mot himlen,

se, dagen är här!
Ja, gläd dej som barnet och rör dej i vimlet,
för Gud hos oss är!
Med längtan och hunger
i dagningen sjunger
på fåglarnas vis
de väntande själar Guds pris!

5. Ja, Gud vare lovad för dagen som skiner

från himmelen ned,
när Sanningen, Vägen och Livet vi finner
och går i Guds fred!
Ja, lys för oss, Kriste,
så aldrig vi mister
ditt spår på vår jord,
din nåd och ditt levande ord!  

Matthison-Hansen

HANS MATTHISON-HANSEN
1800-talet










DETTA ÄR DAGEN SOM HERREN HAR GJORT




1. Detta är dagen som Herren har gjort, 
den ska oss alla berika! 
Han har idag öppnat himmelens port; 
det ska var söndag predika! 
Ty i dess heliga timmar 
härlig ur graven Guds Ord uppstod, 
nådig till oss kom Guds Ande god, 
därför ska klockorna ringa. 

2. Herre, i ljuset från ordet oss ställ, 
så att du ensam får äran. 
Då ska vi prisa dej nu och i kväll, 
jubla till satans förfäran. 
Läk nu där han har gjort skada, 
gör evangelium för oss stort: 
detta är dagen som du har gjort, 
må vi på den vara glada!






GUDS ÄNGEL TILL MARIA KOM




1. Guds ängel till Maria kom
med hälsning och med bud,
och somligt frågade hon om
men gav sej hän åt Gud:
Jag i Guds hand mitt liv har lagt,
så ske med mej som du har sagt!
Välsignelsen hon fick blev stor,
ja, hon blev Herrens mor.

2. Gud har idag den hälsningen
till kvinna och till man:
Välsignad den som vandrar än
den väg Maria fann,
som rörd av nåden bjuder in
Guds egen Son i världen sin,
som dristigt på Guds allmakt tror
och litar på hans ord.

3. Välsignad är den mänska som
åt Herren lämnar sej,
från ungdom och till ålderdom
till himlen ämnar sej,
som till Guds tjänst sej ställer än
i hemmet och församlingen
som bär de små så hjärtevarm
till Jesus på sin arm.

4. O Gud, ge kyrkan runt vår värld
Marias hopp och tro,
på arbetsplats, vid hem och härd,
i helgedomens ro.
Låt kyrkan trogen stå som Rut,
låt den med Hanna sjunga ut,
Tabita lik i gärning skön
och Monika i bön!




JESUS ÄR MIN HÄGNAD









VÅGA DEJ, DRISTA DEJ




1. Våga dej, drista dej
tro att Jesus gjort allt för dej!
Så var evige Faderns råd:
mänskan frälstes av idel nåd,
enfödde Sonen det gjort.

2. Våga dej, drista dej
tro att Jesus gjort allt för dej!
Segern redan han vunnit har, 
krossat ormen som mäktig var, 
öppnat oss himmelens port. 

3. Våga dej, drista dej
tro att Jesus gjort allt för dej,
allt vad lagen ej verka kan,
allt hos dej som den dödsdömt fann,
detta tog Jesus på sej.

4. Våga dej, drista dej
tro att Jesus gjort allt för dej!
Visst all ondska i hjärtat bor,
visst kan syndernas tyngd bli stor,
större dock Frälsaren är.

5. Våga dej, drista dej
tro att Jesus gjort allt för dej!
Han har burit din synd och skam,
äran tillhör Guds offerlamm,
som oss har löst med sitt blod.


6. Våga dej, drista dej
tro att Jesus är allt för dej!
Vilken glädje och kraft har den
som sitt allt har i Frälsaren,
salig och helig den är!

7. Våga dej, drista dej
tro att Jesus är allt för dej!
Han vill trösta i allt ditt ve,
står dej bi fast du ej kan se
honom, din trofaste vän.

8. Klockan slår, tiden går,
snart din brudgum för dörren står.
Om i lampan är olja klar,
tron som allt i sin Jesus har,
möter du honom med fröjd.

9. Klockan slår, tiden går,
evigheten snart förestår.
Köp den dyrbara, korta tid,
kämpa troget i helig strid,
kronan dej lönar så väl.  

tisdag 1 mars 2016

Booth

HERBERT HOWARD BOOTH
1800-1900-talet















JESUS, VID DIN FOT MED SKÖVLAT HOPP




1. Jesus, vid din fot med skövlat hopp
jag mitt skuldregister rullar opp.
För min synd och skam jag ryser,
endast kval mitt hjärta hyser.
Kan du ännu mej i nåd stå bi
och min snärjda ande göra fri,
skänka hopp och säja jag får bli
Guds barn på nytt?
Finns det nåd för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej?

2. Dystra minnen som bestormar mej

vill ju hindra mej att tro på dej,
de med isig köld mej famnar,
så att jag i mörker hamnar.
Jesus, fräls mej från förtvivlans rand,
hör mej, fatta nu min svaga hand,
ge mej tröst och släck den vilda brand
som tär min själ.
Finns det nåd för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej?

3. Varför tvivlar jag, fast du mej sagt
att du alla synder på dej lagt,
att du räknar dem som vänner
som för dej sin synd bekänner?
För att du i nåd vill nakna klä
och för alla led på korsets trä,
vågar vid din tron jag böja knä
och fråga dej:
Finns det nåd för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej?


4. Ja, jag flyr i nådens öppna famn,
vid vart löfte ristar jag mitt namn.
Som jag är till dej jag hastar,
Herre, du mej ej förkastar.
Jag står upp, en fri, förlåten slav,
dej som segrat över död och grav
vill jag prisa för den kraft du gav
en fjättrad själ.
Nåd det finns för varje skuld jag har,
blod som varje syndafläck borttar,
kraft som skänker seger alla dar
för mej, för mej!