Laub

THOMAS LAUB
1800-1900-talet








DEN STORA, VITA SKARAN DÄR




1. Den stora, vita skaran där 
lik tusen fjäll som snöskrud bär 
med skog omkring 
och palmers ring, 
säg, vilka dessa är? 
Det är en skara kämpar som 
ur sorg och vedermöda kom, 
som ren och god 
i Lammets blod 
nått himlens helgedom. 
Där håller de sin kyrkogång 
och jublar evigheten lång 
i höga kor 
där Gud själv bor 
bland alla änglars sång. 

2. Här fick de utstå stort förakt, 
men se dem nu i himmelsk prakt 
vid tronen få 
som präster stå 
med kunglig glans och makt! 
Nog är det sant att nöd och grav 
här nere många tårar gav, 
men Gud nu dem 
i himlens hem 
så ömt har torkat av. 
Hos Gud, där livet är som bäst, 
nu firas evig skördefest, 
och Lammet själv 
vid livets älv 
är både värd och gäst. 

3. Vi fröjdar oss med er som kom 
till livets mål allt eftersom, 
som trogna stått
och lön nu fått,
ja, tusen gånger om! 
Du slitna skara är nu förd
till salighet så oerhörd,
vad du fick så
med suck och gråt
fått gro till evig skörd. 
Så höj din röst, slå palmbladstakt, 
med himmelsk kraft låt det bli sagt: 
Vår Gud, du ska 
för evigt ha
all ära och all makt!









DU SOM KOM ATT OSS FÖRSONA



1. Du som kom att oss försona,
världen ger dej törnets krona,
men du ser jag ville vira
rosor för att korset sira,
ge mej, Jesus, mod därtill!


2. Vad har dej hos Gud bedrövat?
Vad såg du hos oss som strövat
bort från dej och dina vägar,
så att du oss nu förplägar
med ditt offer, livets bröd?

3. Jo, din kärlek, het som glöden,
är långt starkare än döden.
Mycket hellre ger än tar du,
därför in i döden bar du
i vårt ställe all vår skuld.


4. Men hur ska jag kunna skyla
hjärtats hårdhet och dess kyla? 
Ja, hur ska jag tacka värdigt
för det verk som du gjort färdigt,
för din kärlek och din nåd?


5. Jo, ditt blod är livets källa,
och ur den skall ständigt välla
kraft, som kan var klippa välta,
värme, som kan isen smälta,
nåd, som tvår mitt hjärta rent.


6. Under tårar jag dej beder
att du genom hjärtat leder
floden som kan klippor välta,
floden som kan isberg smälta,
all min blodskuld skölja bort.


7. Du vars liv för mej är givet,
låt i dej mej älska livet,
så för dej mitt hjärta bankar,
så att du i mina tankar
är dess djupa sammanhang!

8. Om jag än som strån ska falla,
om än hand och bröst blir kalla,
tar du ej ditt ord tillbaka:
aldrig ska jag döden smaka,
du har tagit syndens lön.

9. Ja, jag tror på korsets gåta!
Du kan frälsa och förlåta!
Stå mej bi mot satans lister,
ta min hand när ögat brister,
säg: Vi går till paradis!

HAR KRISTUS, ERT HUVUD, TILL HIMMELEN FARIT




1. Har Kristus, ert huvud, till himmelen farit, 
ni lemmar, så sök det som ovantill är! 
Har Kristus, er konung, en främling här varit, 
så gör er då inte så bofasta här! 
Ja, låt det då fara, 
vad än det må vara 
som ännu er binder och hindrar i loppet 
- se endast på målet och gläd er i hoppet! 

2. Må ingen som en gång satt handen vid plogen 
nu börja med tvekan att se sig omkring! 
Nej, hellre han blive mer ivrig och trogen 
i farandet efter de himmelska ting! 
Ack, måtte ej världen 
och synden och flärden 
få locka oss bort från det eviga, ena: 
det liv som vi äger i Sonen allena. 

3. En gång skall han hälsa de sina med orden:
"Besitt nu det rike min Fader mig gav!" 
Och sitter än kvar efter striden på jorden 
en tår i vårt öga - han torkar den av. 
Men Jesus, bliv när oss 
och hjälp oss och bär oss 
härefter som hittills. Till dig vi oss vänder: 
giv du åt vår vandring en fröjdefull ände! 

I DJUPET AV MITT HJÄRTA




1. I djupet av mitt hjärta
en stad jag högt åtrår:
Jerusalem,
det sälla hem
där all min nöd och smärta
för alltid avsked får.
I djupet av mitt hjärta
den staden jag åtrår.

2. Men på de vida vatten,
var finner jag min led?
Bland blinda skär,
hur hitta där
i storm och mörka natten
till himlens frid och fred?
Ja, på det vida vatten,
var finner jag min led?


3. Gud, styr du mina tankar,
så jag till himlen når.
Gör tron rätt käck
mot böljans skräck,
håll roder själv och ankar,
du vet vad jag förmår. 
Ja, styr du mina tankar,
så jag till himlen når. 









O DU GUDS LAMM




1.  O du Guds Lamm,
med korsets skam
du bar all världens synder, 
och där all tröst begynner:
du sviker ej,
förbarma dej!

2. O du Guds Lamm,
med korsets skam
du bar all världens synder,
och där all frid begynner:
i nådens tid
oss ge din frid!

3. O du Guds Lamm,
med korsets skam
du bar all världens synder
och där vårt liv begynner:
nu vid ditt kors
upprätta oss!  





SOV SÖTT, BARN LILLA




1. Sov sött, barn lilla!
Ligg lugnt och stilla,
ja, sov nu så sött,
som fågeln så trött,
som blomman som blundar på ängen.
Gud Fader har sagt:
stå, änglar, på vakt
där mina små barn är i sängen!

2. Gudsfingrarna sanna
slog kors för din panna,
Guds enföddes röst
slog kors för ditt bröst,
nu ska ingen djävul dej skada.
Nu kan i ditt dop
med tillitens rop
din själ och ditt hjärta sej bada.


3. Lägg händerna samman,
då läggs ju ditt amen
till Frälsarens bön
som stiger så skön
och ljuder där änglar framträder.
I himmel och jord
på ditt och hans ord
hör Gud och hans änglar med glädje.

4. Sov sött, barn lilla!
Ligg lugnt och stilla
och nynna det namn
som nåden bär fram,
all världen till salighet givet.
Sjung: Jesus är min,
med kärleken sin,
ja, Jesus är ljuset och livet! 





UPP, GLÄD ER ALLA, GLÄD ER NU



1. Upp, gläd er alla, gläd er nu,
ja, gläds åt julens glädjebud,
i Herren Jesus gläd er!
Och se hur nära himlen är,
när han som håller världen kär
i kött och blod sej kläder!

2. Betryck och bitterhet, försvinn!
Guds glädje må vi släppa in,
så att han glad får lyssna
till hjärtats bön och tack och tro,
ja, får hans glädje i oss bo
ska sången aldrig tystna.

3. Gud, låt din frid, som högre är
än vårt förstånd kan fatta här,
vårt hjärta väl bevara
i Kristus Jesus, så att vi
kan få en jul med glädje i
som aldrig bort ska fara!