Vår koralskatt grupperad kronologiskt och efter olika melodiskapare. Sidan är under fortsatt utveckling. Synpunkter tas tacksamt emot på adressen andreas.g.holmberg[at]gmail.com
1. Sök allra först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra med. Halleluja, amen. 2. Människan lever ej bara av bröd men av varje ord som går ut från Guds egen mun, halleluja, amen. 3. Be till Gud och ni ska få, sök och ni ska finna, bulta och dörren ska öppnas för er, halleluja, amen.
1. Vid den tid man räknar folket blir vår Herre Mänskoson, han vars namn är över alla uppenbaras nerifrån. Skaparen så ödmjukt delar villkor med sin skapelse, den som ingen dödlig skådar visar här sitt ansikte. 2. Ja, en natt när markens herdar håller vakt omkring sin hjord, kommer kallelsen från ovan genom änglakörens ord: Se, till Betlehem har anlänt er och världens Herdekung; alla herdar, till er herde vandra, gammal eller ung! 3. När kung Davids stjärna lyser över österns himmel klar, även kungar önskar hylla Herren, himlens kungabarn. Men snart ljuder ramaskriet, staden blir en sorgeö, för den kung som inte tillber har bestämt att han ska dö. 4. Ändå firar vi vid julen honom som Befriaren: han, vår frälsnings Gud, besegrat ondskan och förgängelsen! Ur Egypten blev han kallad, "Gud med oss" liksom i fjol. Julen fylls av påskens strålglans från Rättfärdighetens Sol!
1. I min Mästares hand syns det bitar av ler från ett käril som misslyckat var. I sitt hjärta han sörjer när genast han ser: av förhoppningar inget är kvar. Men i uthållig kärlek han börjar igen, han vill skåda sin avsikt däri. Då han formar det åter, kanhända det än dock ett hedersamt käril kan bli. Börja om än en gång i mitt liv, börja om än en gång i mitt liv! Jag vill formas av dej, av ditt heliga bud, gör mitt liv till ditt redskap, o Gud! 2. I din hand, o min Herre, jag lägger mitt liv, så din vilja med mej helt kan ske. Ur mitt hjärta och sinne allt orent fördriv, så din avsikt med mej du kan se. Jag vill vara ett redskap, till tjänst just för dej, för att bära välsignelse ut till en värld som försmäktar och finner den ej, jag vill verka tills dagen är slut. Börja om än en gång i mitt liv... 3. Som ett ler i Guds hand vill jag vara idag med en bön att bli helig och ren. Jag vill leva mitt liv till min Herres behag, för att tjänande nå en och en. I hans händer jag vilar så tryggt, för jag vet: han ej lämnar det bräckliga ler förrän målet han vunnit för tid, evighet och sin avsikt förverkligad ser. Börja om än en gång i mitt liv...
GEIR HINDAR 1900-2000-talet PÅ GOLGATA STOD DET ETT KORS
På Golgata stod det ett kors, Jesus dog på det korset. I trädgården fanns det en grav, Jesus låg i den graven. //: Men korset är tomt och graven är tom, Jesus stod upp och han lever! ://
ALFRED SOPHUS RUSS 1900-talet GÖR DET LILLA DU KAN
1. Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt, snart de dyrbara tillfällen flyr. Efter vår kommer höst och på dag följer natt, då kanhända ej morgonen gryr. O var flitig att så, medan ännu är tid, så att skörden kan mogna i frid!
2. Gör det lilla du kan och se inte därpå att så ringa, så litet det är. För hur skulle du då väl med lust kunna gå dit din Mästare sänder dej här? Är det uppdrag du fått än så ringa i sej, o, var nöjd att han gav det åt dej!
3. Gör det lilla du kan, lägg ditt hjärta däri, gör det allt för din Frälsare blott, och var viss att han ska inte döma som vi, blir det fråga om stort eller smått! Se, han själv gör ju allt, vad betyder det då om han ställt dej i led med de små?
4. Gör det lilla du kan
och besinna att Gud hos oss alla blott trohet vill se! O så gläds att få gå
med hans ringaste bud och att själv han all hjälp vill dej ge! Vilken fröjd, om en dag
han ock säger till dej: "Vad du gjorde, det gjorde du mej!"
JOHAN HENRIK NEBELONG 1800-talet NU VISSNAR TRÄD PÅ BERG OCH STRAND
1. Nu vissnar träd på berg och strand
och många sångarbröder
med systrar från vårt sommarland
drar vidare mot söder.
2. Där marken lyste nyss som guld,
med ax på strån så smala,
där ser man nu den svarta mull
med stubb på fält så kala.
3. Men andra ställen där vi bor
är fyllda dessa dagar.
Ja, verksamhet och välstånd gror,
Guds gåvor läggs i travar.
4. Och han som fyllde på vår jord
de gyllne axen rika,
han stannar hos oss med sitt ord,
det ord som ej kan svika.
5. Vi tackar honom med vår sång
för allt som blev oss givet,
för allt som växte sommarn lång,
för ordet och för livet.
6. Då över oss vårt hela år
sin frid han lyser gärna,
då efter vinter kommer vår,
med sommar, korn och kärna.
7. Och när till sist på Herrens bud
vårt timglas här utrinner,
en evig sommar hos vår Gud
i paradis vi finner.
8. Då skördar vi likt fåglars tåg,
som inte sått sin gröda,
och kommer aldrig mer ihåg
all jordens strid och möda.
9. För skörden här och skörden sist
ska den ha äran bara,
som genom Herren Jesus Krist
vår Fader ville vara!
10. Vi ber att Anden, han som kan,
i höstens korta dagar
med tro och hopp och kärlek sann
mot himlen oss ledsagar!
VÅR HERRE ÄR EN HERDE GOD
1. Vår Herre är en herde god som evigt liv bereder åt dem som går med tålamod dit han, vår herde, leder. 2. Han leder sina får och lamm till grönan äng så ofta, där livets källa springer fram och blommor ljuvligt doftar. 3. När några från hans kära hjord i snår och mörker famlar, han med sin röst, sitt eget ord dem åter till sej samlar. 4. Vid namn han kallar var och en, hans röst kan hjärtat värma, och ingen håglös legosven kan herderösten härma. 5. Och när ett lamm är svagt och sjukt han bär det hem på armen. Han lyfter det så milt och mjukt och håller det mot barmen. 6. Min herde, du fann även mej som ingen annan botat, ett vilset får som skadat sej, av markens vilddjur hotat. 7. Du ledde mej på fager färd till äng med ro och vila, dit jag som fågeln till sitt träd får glatt och lekfullt ila. 8. Där får jag kraft och helig ro, trots fiender som jagar, ja, i ditt hägn jag trygg får bo i alla mina dagar. 9. I mörkrets dal du fredar mej, fast frid och ro tycks flydda, din herdestav ska leda mej, din herdekäpp mej skydda.
10. Men dag för dag mej åter driv till betesmark du kände och där det strömmar evigt liv i åldrar utan ände. 11. Där dricker jag i fulla drag den nåd som ut vill välla. Den ger mej liv för varje dag, den gode Herdens källa.
