Vår koralskatt grupperad kronologiskt och efter olika melodiskapare. Sidan är under fortsatt utveckling. Synpunkter tas tacksamt emot på adressen andreas.g.holmberg[at]gmail.com
1. För Jesu milda ögon jag ställer mej så arm jag är. Min skuld och fattigdom jag bär för Jesu milda ögon. 2. För Jesu milda ögon betryckt av synd jag faller ner. Med längtan i min nöd jag ser i Jesu milda ögon. 3. För Jesu milda ögon jag syndat har mot Herrens lag. Min dom däröver väntar jag för Jesu milda ögon. 4. I Jesu milda ögon jag ser. Förskjuter han mej, så nedsjunkande jag ser ändå i Jesu milda ögon.
IDA MATHIESEN 1900-talet SKÖNASTE NAMN SOM ÄR NÄMNT PÅ VÅR JORD
1. Skönaste namn som är nämnt på vår jord: Jesus, Jesus! Där är vår frälsning, så säger Guds ord, Jesus, Jesus. Det är min styrka i prövning och kval, det är min glädje i festsmyckad sal, det är min tröst mitt i dödsskuggans dal, Jesus, Jesus. 2. När jag om kvällen till vila ska gå, Jesus, Jesus, vi är tillsammans i stillhet, vi två, Jesus, Jesus. Då blir det smått, det som förr tycktes stort, då blir det litet, allt det som jag gjort. Endast hans namn öppnar himmelens port: Jesus, Jesus. 3. Ekon därutifrån öronen når, Jesus, Jesus, minnen från dagen för tankarna står, Jesus, Jesus. Andningen djupnar och pulsen slår matt, ögonen stängs och omkring mej är natt, viska då namnet som än är min skatt: Jesus, Jesus. 4. Viska det när jag till slut somnar in: Jesus, Jesus. Säg det igen och igen och igen: Jesus, Jesus. Allt som är ondskefullt, djävulskt och styggt ska för det namnet bringas på flykt. I detta namn ska jag insomna tryggt: Jesus, Jesus. Om sångens tillkomst, läs här.
KLAUS ØSTBY 1900-talet JAG FÄRDAS FRAM ÖVER LIVETS HAV
1. Jag seglar fram över livets hav, på tidens skiftande bölja. Min Herre Jesus mej kursen gav och denna kurs vill jag följa. Jag stävar fram mot Guds ljusa länder med livets träd på de sköna stränder, där evig sol och sommar är. 2. Ibland i medvind jag seglar fram, i andras kölvatten följer, när resan bara känns lyckosam och inga regnmoln oss höljer. Nej, havet blänker och solen skiner och dagen stilla och blid framskrider och seglen fylls av sunnanvind. 3. Men ofta mera på egen hand jag far på vildaste vatten, då ingen känning jag har av land och inget fyrtorn i natten. Men när jag skeppet tror snart begravet, då kommer Jesus till mej på havet om än i nattens sista väkt. 4. Mitt skepp är litet och havet stort, och fort jag råkar i fara. Men inga böljor tillintetgjort det skepp som Herren bevarar. För ännu sker det som förr det gjorde: när Jesus kommer med allmaktsordet, då lägger havet sej igen. 5. När sista stormen har tagit av och hemlandskusten jag skådar, jag ser i solglans ett annat hav, kristall som glänser och strålar. Jag skymtar portarnas pärlerader och hör hur änglarnas myriader vill hälsa mej välkommen hem. 6. Fäll ankaret, för jag är i hamn! Ej mer jag hoppas behöver! Jag kastar mej i min Faders famn, han som har hjälpt mej hit över. Och kända, älskade stämmor kallar, allt medan ankaret sakta faller i evighetens ljusa land.
O HERRE, TILL VEM SKULLE VI DÅ GÅ HÄN
1. O Herre, till vem skulle vi då gå hän? Du har ju det eviga livet. Du ensam bär tillnamnet Syndares Vän, du ensam ditt blod för oss givit. Hur öde och tom vore inte vår jord, om inte vi hade ditt levande ord, som lyfter vår själ över aska och mull mot himmelens eviga höjder! 2. O Herre, till vem skulle vi då gå hän, när sorgerna fyller vårt hjärta, när inte på jorden vi äger en vän, som mäktar att lindra vår smärta? Så stort att få fly till din öppnade famn! Du lindrar vår smärta och säger vårt namn. Till stormarna säger du: Tig och var still, och vindar och vågor dej lyder. 3. När livskvällen kommer och solen går ned, fast ljus mer än förr jag behöver, jag bävande frågar vid dödsdalen bred: säg, vem ska nu hjälpa mej över? Jo, trygg kan jag gå genom dödsskuggans land, när barnsligt jag lägger min skälvande hand i hans, som har gått genom dödsdalen förr och skingrat dess fasor och mörker.
1. Den store läkaren är här, den kärleksfulle Jesus. Hans budskap liv och hälsa är, så lyssna då till Jesus! Ljuvaste ton i änglars musik, ljuvaste namn med klang så rik, ljuvaste sång som ingen är lik: sången om Herren Jesus.
2. Han är det heliga Guds Lamm, den törnekrönte Jesus, som bar vår synd på korsets stam, så sjung om Herren Jesus! Ljuvaste ton i änglars musik...
3. Förlåtelse för allt du får i tron på Herren Jesus, så gå till himlen i hans spår och kronan vinn hos Jesus! Ljuvaste ton i änglars musik...
4. Bekymmer, tvivel måste fly för frälsarnamnet Jesus. Var dag den fröjden är som ny att höra namnet Jesus. Ljuvaste ton i änglars musik...
5. Du broder, stäm i sången in och prisa namnet Jesus! Du syster, Frälsaren är din, sjung även du om Jesus! Ljuvaste ton i änglars musik...
6. Och även barnen, stora, små som älskar namnet Jesus, får mitt i sångarskaran stå och prisa Herren Jesus. Ljuvaste ton i änglars musik...
7. Och då till sist kring Lammets tron vi samlas hos vår Jesus, vi sjunger i en högre ton om Jesus, Herren Jesus. Ljuvaste ton i änglars musik... NÄR INVID KORSET JAG BÖJDE MEJ
1. I en stormig tid, under kamp och strid, oro, svaghet, nöd och plågor, då av tusen ting hjärtat kastas kring, irrande som havets vågor, då i klentro vi, likt Petrus långt från strand, sjunker men försöker fatta Mästarns hand, Herre, träd då fram, lyssna uppmärksam till vår bön och våra frågor!
2. Storhet du förstör, makt tillintetgör, självklokhet till dårskap bringar, men ditt rikes brodd, ringa och försmådd, skyddas av din starkhets vingar. Ständigt syns din kungatron väl arm och glömd, i en krubba låg du ju för världen gömd, men du går dock fram, lugn och lyckosam, och med kärlek oss betvingar. 3. Ja, din krona är väl av törnen här och ett kors din tron får vara; staven som dej slog du till spira tog, du fick sår till smycken klara. Men du är den lilla sten som sönderslår guldbelätet som all världens offer får, och du växa skall, tills för världen all du din makt skall uppenbara. 4. Herre, lär oss då att ej kalla gå, men i dag vår lovsång höja! Ty du kommer snart, allt blir uppenbart, länge kan det mer ej dröja. Låt oss här bekänna oss till dej förut, så du kan bekänna dej till oss till slut, när inför din makt och din äras prakt alla knän sej måste böja. 5. Vi bekänner väl: du har många skäl att för evigt oss förkasta. Vi i överdåd djärvts försmå ditt råd, oss med skuld på skuld belasta. Dock består din nåds och trofasthets förbund, också denna stund är nådens tid och stund. Denna dag och tid till din nåd och frid låt oss genast saligt hasta!
1. Herre Jesus, vilken kärlek har du inte visat mej när du gav ditt liv i döden och för mej lät offra dej, när du övergav din himmel för att dela mänskors lott, för att fattig och föraktad gå omkring och göra gott. 2. Ja, jag häpnar, när jag tänker på en sådan kärlek - ja, när jag undrande betraktar Betlehem och Golgata, när jag skådar hela kedjan utav frestelser och nöd från en födelse bland djuren till en plågsam offerdöd. 3. Och allt detta, käre Jesus, har du gjort för mej, för mej, för att inte jag för evigt skulle komma bort från dej! För att föra mej från döden led du dödens alla kval, öppnade för mej och alla vägen till Guds fröjdesal. 4. Så du själv för mej har blivit denna enda frälsningsgrund, varpå jag mitt hopp kan bygga, trygg och säker varje stund. Lär mej då, o käre Jesus, att i allt se upp till dej och att på din nåd allena mitt i allt förlita mej! 5. Lär mej tacka, lär mej lova, för det går så dåligt än! Men det ska bli annorlunda där hos dej i himmelen, när jag fri från allt elände, som här nere trycker mej, står bland alla dina vänner och för evigt lovar dej! O DU MIN TRÖST OCH SALIGHET
1.
O du min tröst och salighet, den högsta fröjd mitt hjärta vet, min Jesus, dej av hjärtans grund jag tackar denna morgonstund, att du av nåd den natt som var mej för allt ont beskyddat har. 2.
Allt vad jag äger lämnar jag nu i din goda vård i dag. Åt dej jag lämnar kropp och själ, de kära du mej skänkt jämväl. Min egendom, mitt hus och hem, o Herre Jesus, skydda dem. 3. Till dina änglar, Herre, säg att de mej följer på min väg, att de bevarar mej från fall, från ond, bråd död och ofärd all. När livet här tar slut för mej, låt dem mej leda hem till dej. 4.
Låt varje stund för mej stå klart att levnadstiden flyr så snart, att alltid jag mot döden går och evigheten förestår. Dock vet jag att du sörjer för att inget ont mej skada gör. 5.
Då mina krafter tynar av och trött jag närmar mej min grav, giv att jag då i stadig tro mitt huvud lägga får till ro och att den frid jag vann i dej i dödens stund än tröstar mej. 6.
O Fader, hör min bön i dag. I Jesu namn dej nalkas jag, och därför vet jag att du ger ditt barn långt mer än vad det ber. Så tackar jag dej Herre kär, att om ditt barn du omsorg bär.
1. Guds Lamm, hör, hela jorden vill hedra din person: din kyrka sjunger orden i Andens kraft och ton, med fågelskarors kvitter är himlarymden full och tusen blomsters glitter betäcker jordens mull. 2. Du själv är hälsobrunnen där livets flod upprann. Dess like är ej funnen, kom, drick här, alle man! Här måste mörkret vika, här livas kropp och själ: kom, fattiga och rika, och må för evigt väl!
CASPER CHRISTIAN HOFFMAN 1800-talet DU SOM KOM ATT OSS FÖRSONA
1. Du som kom att oss försona, världen ger dej törnets krona, men du ser jag ville vira rosor för att korset sira, ge mej, Jesus, mod därtill!
2. Vad har dej hos Gud bedrövat? Vad såg du hos oss som strövat bort från dej och dina vägar, så att du oss nu förplägar med ditt offer, livets bröd? 3. Jo, din kärlek, het som glöden, är långt starkare än döden. Mycket hellre ger än tar du, därför in i döden bar du i vårt ställe all vår skuld.
4. Men hur ska jag kunna skyla hjärtats hårdhet och dess kyla? Ja, hur ska jag tacka värdigt för det verk som du gjort färdigt, för din kärlek och din nåd?
5. Jo, ditt blod är livets källa, och ur den skall ständigt välla kraft, som kan var klippa välta, värme, som kan isen smälta, nåd, som tvår mitt hjärta rent.
6. Under tårar jag dej beder att du genom hjärtat leder floden som kan klippor välta, floden som kan isberg smälta, all min blodskuld skölja bort.
7. Du vars liv för mej är givet, låt i dej mej älska livet, så för dej mitt hjärta bankar, så att du i mina tankar är dess djupa sammanhang! 8. Om jag än som strån ska falla, om än hand och bröst blir kalla, tar du ej ditt ord tillbaka: aldrig ska jag döden smaka, du har tagit syndens lön. 9. Ja, jag tror på korsets gåta! Du kan frälsa och förlåta! Stå mej bi mot satans lister, ta min hand när ögat brister, säg: Vi går till paradis!
VI ÖNSKA NU VÅR BRUDGUM OCH BRUD
1. Vi önska nu vår brudgum och brud: Gud Fader dem värdes benåda! Allt gott du dem give, Herre vår Gud, och vände ifrån dem all våda. Din trogna hand dem i liv och död all hjälp och välsignelse give, och vid deras tröskel i lust och nöd din ängel väktare blive och tvedräktsanden fördrive. 2. På all deras väg, i all deras tid, bliv när dem i nåd, Herre Kriste! Evad dem än sker, din kärlek och frid de aldrig i världen dock miste! Och blir det bekymmer i deras bo, du må dem om bönen påminna, att ständigt de sätta till dig sin tro och undret i Kana besinna. Då hjälp de visst skola finna. 3. Guds Helige Ande, giv att ditt ljus dem följer och hugnar allt mera! Kom till dem med tröst! Och allt deras hus så ock deras hjärtan regera, att de med ära, med tukt och tro må leva på jorden tillsamman och sedan hos Gud uti himlen bo i evig glädje och gamman. Det önska vi. Amen. Amen.
1. Ljud högt, du psalm, att lova vår Skapare och Gud! Se, allting är hans gåva, allt styr han med sitt bud. Till djupen når hans öga, kring ändlös rymd han ser, och från sin himmel höga han blickar ock till jorden ner. 2.
Han stillar havets vågor och leder vindens gång. Han tänder norrskenslågor i vinternatten lång. Han skyddar markens gröda för frostens farlighet. Han signar rikt vår möda, och ej av gräns hans kärlek vet. 3.
Dig vare pris och ära för allt det goda du har velat till oss bära och skänker oss ännu! Med hjärta som med tunga vi glatt vill prisa dig, din godhet högt lovsjunga, o Herre Gud, evinnerlig!
TRO GUD OM GOTT
1. Tro Gud om gott och räkna med hans kärlek! Han ger det bästa som dej skänkas kan. //: Han gav dej Jesus, och han bar din smälek; Tro Gud om gott! Vem älskar dej som han? :// 2. Tro Gud om gott! Sitt barn han ej förgäter, han älskar ömmare än någon mor. //: Hans djupa kärlek ingen nånsin mäter. Tro Gud om gott! Hans famn är vid och stor. :// 3. Tro Gud om gott! Han trofast är i nöden, hans löfte fastare än klippan står. //: Han bär sitt barn igenom själva döden. Tro Gud om gott, och all hans nåd du får. :// 4. Tro Gud om gott! Låt inte otron störa! På otron kan du gärna tvivla här. //: I med- och motgång Gud dej hem vill föra. Tro Gud om gott, snart bärgad står du där. :// 5. Tro Gud om gott! Hans kärlek kan ej svika. I Kristus allt sitt goda han dej gav. //: Han älskar barnet alla stunder lika! Tro Gud om gott, och sorgen får sin grav. ://
1. Vår store Överherde, till dej vår lovsång går! Du fått all makt i himlen och på jorden. Din hjord så väl du vårdat i detta gångna år, och därför finns den även kvar i Norden. Du som för oss var dödad, du lever, och din hand bär spiran över världen och över detta land, bär nycklarna till döden och dess rike. 2. Om du nu åter sänker hit ner till denna jord ett nådens år i hemlig, dunkel slöja, vi vet ej vad det gömmer, men har ditt löftesord att alla dagar du bland oss vill dröja. Och har vi dej, vår Herre, vår Herde stark och god, och dina helga källsprång: ditt ord och offerblod, vi går de dolda skiften glatt till mötes. 3. Ja, vare det som kommer ett härligt Herrens år, din nåd och makt gör känd på hela jorden! Sök upp, församla, vårda de många vilsna får, föröka nu och stärk den klena hjorden. Låt många nu få smaka hur underbar du är och bli i trons gemenskap med dej, o Jesus kär, förenade och saliga för evigt. 4. Bevara dina trogna, o Herre, denna tid i trons uppriktighet och Andens enhet, i kärlek och i glädje, rättfärdighet och frid - behåll bland oss ditt ord i kraft och renhet. Utrusta dina vittnen med tröst och tålamod, så att de alltid frimodigt vittnar om ditt blod, och korsets smälek glatt med dej vill bära. 5. För hedningarnas skara, o Gud, vi ber till dej, som evangelium åt alla unnar! Låt sändebudens fötter då låta höra sej, som seger genom Frälsaren förkunnar! Välsigna våra syskon som nu ibland dem går, och låt en väldig skara, långt fler än vi förstår, en gång hos dej, o Jesus, saligt mötas.
1. Hur ljuvligt att få vara en ton från himmelen, ifrån Guds eget väsen, den rena kärleken! Härnere till vårt öra så många missljud når, //: men Gud är saligheten, säll den som det förstår :// 2. När anden stilla vilar, sitt fäste har i Gud, i hjärtats inre formas de rena lovsångsljud. När Gud slår an ackordet i himmel och på jord, //: då blir av hela mänskan en lovsång utan ord :// 3. Men för att därtill komma, man måste först bli tom, det måste bringas tystnad i hjärtats helgedom. När Herren där vill tala, man måste vara still, //: så han med instrumentet får göra vad han vill :// 4. När egenviljan brutits, dess röst har tystnat här, jag lagd i Jesu händer kan bli vad han begär. För det är hemligheten, att Gud ifrån sin tron //: blott ur ett ödmjukt hjärta kan bringa fram en ton :// JAG ÄR SVAG MEN ÄNDÅ STARK (HOSIANNA HOSIANNA) SMAKA OCH SE
ATT JAG ÄR FRÄLST, DET ÄR EN GÅTA AV JESUS VILL JAG LÄRA DINA LÖFTEN ÄR MÅNGA
1. Dina löften är många, din trofasthet stor, vi vill tacka, vi vill lovsjunga dej för att du är vår Skapare, mäktig och god, och för att du aldrig ljuger, o nej! Herre, led du oss fram, låt oss bli till hjälp för dem som vi möter på vandringen hem. Ge oss ljus till att se, gör oss villiga att be: fyll vårt liv med din Ande, o Gud! 2. O Guds Ande, gör klart vad som hindrar ditt verk, visa synden så vi ser: den är vår! Vår förtröstan på Frälsaren uppväck och stärk - den rättfärdighet vi får, den består! Herre, led du oss fram... 3. Låt oss se Herren Jesus, hans godhet och makt, att han lever än och verkar i dag, att hans död och uppståndelse, så som han sagt, ska ge kraft och mod till den som är svag. Herre, led du oss fram... 4. Dina gåvor är många och rik är din nåd, Herre, välj åt oss de gåvor du vill! Lär oss bruka dem rätt och förvalta dem så att det märks att vi vill höra dej till! Herre, led du oss fram... 5. Lär oss älska varandra och se vad det är du har tänkt med att vi bor där vi bor! Hjälp oss vittna om Jesus i vardagen här, låt ditt ord nå ut till hela vår jord! Herre, led du oss fram... DITT KORS BLEV HELA VÄRLDENS SOL
1. Ditt kors blev hela världens sol, dess ljus ej gränser finner. Ditt kors blev ärans kungastol där livets låga brinner. 2. På korset öppnar du din famn och vilsegångna frälsar. Från korset oss i Faderns namn välkomna hem du hälsar. 3. Från korset din barmhärtighet var ensam själ bestrålar. Din kärleks kraft ej någon vet, dess skönhet ingen målar. 4. Om alla hjärtan frusits till och slutits alla händer, din kärlek lika varm och mild mot världen all sej vänder. 5. Och släcktes alla ljus vi haft och stängdes alla vägar, den som har upplevt korsets kraft har evigt nog att äga. EVIGE GUD, VI TILLBER DEJ
1. Evige Gud, vi tillber dej, Skapare store, vi upphöjer dej, evige Fader, vi lovprisar dej: helig, helig, helig! 2. Jesus, vår Herre, vi tillber dej, Frälsare, Konung, vi upphöjer dej, uppståndne Kristus, vi lovprisar dej: helig, helig, helig! 3. Helige Ande, vi tillber dej, sanningens Ande, vi upphöjer dej, kärlekens Ande, vi lovprisar dej, helig, helig, helig! 4. Skapare, Fader, treenige Gud, Frälsare, Son, treenige Gud, Hjälpare, Ande, treenige Gud, helig, helig, helig! INTE EN SPARV TILL JORDEN JAG LYFTER TVÅ TOMMA HÄNDER
1. Jag lyfter två tomma händer, som tiggare står jag, o Gud! //: Nu gäller bara Jesus, hans helighets rena skrud! :// 2. Jag lyfter två tomma händer, nej, ingenting i dem jag har. //: Nu gäller bara Jesus, för hans skull är du min Far! :// 3. Jag kommer med tomma händer, men här finns för alla att få! //: Nu gäller bara Jesus, den grunden ska evigt stå! :// 4. Så rik jag nu är i Jesus! För allt som han vann är ju mitt. //: Evighetsvåren strömmar, och nu kan jag andas fritt! :// JAG TÄNKTE DÅ JAG LEVDE
1. Jag tänkte, då jag levde i världen utan Gud, att skulle jag bli kristen, då tog min glädje slut. Men mera fel, det hade jag aldrig någonsin: nu är jag glad som aldrig förr, för nu är Jesus min! 2. Jag hörde röster säga: du är ju än för ung, och skulle du bli kristen, blir dagen grå och tung. Men sedan Jesus gjorde mej helt och fullt till sin, är livet rikt som aldrig förr, för nu är Jesus min! 3. Jag tänkte att jag aldrig mer vänner kunde få, när jag med bönefolket på möten skulle gå. Men var jag än nu reser i världen ut och in jag finner vänner fler än förr, för nu är Jesus min. 4. Nog får jag ofta märka att Satans hat är stort, men aldrig gör han ogjort vad Herren Jesus gjort. Och stör han mej, jag säger: "I Jesu namn, försvinn!" Som aldrig förr han måste fly, för nu är Jesus min! 5. Ja, det är stort att leva med denna hjärtesång, och livets väg, den smala, ska aldrig bli för trång. En dag så är jag framme och går i himlen in, då sjunger jag som aldrig förr: Tack Jesus, du är min! JAG ÄR FRÄLST, O VILKEN NÅD
