Nordin

HENRY NORDIN
1900-talet

[Henry Nordin längst till vänster på fotot]











DU SOM KOM ATT OSS FÖRSONA



1. Du som kom att oss försona,
världen ger dej törnets krona,
men du ser jag ville vira
rosor för att korset sira,
ge mej, Jesus, mod därtill!


2. Vad har dej hos Gud bedrövat?
Vad såg du hos oss som strövat
bort från dej och dina vägar,
så att du oss nu förplägar
med ditt offer, livets bröd?

3. Jo, din kärlek, het som glöden,
är långt starkare än döden.
Mycket hellre ger än tar du,
därför in i döden bar du
i vårt ställe all vår skuld.


4. Men hur ska jag kunna skyla
hjärtats hårdhet och dess kyla? 
Ja, hur ska jag tacka värdigt
för det verk som du gjort färdigt,
för din kärlek och din nåd?


5. Jo, ditt blod är livets källa,
och ur den skall ständigt välla
kraft, som kan var klippa välta,
värme, som kan isen smälta,
nåd, som tvår mitt hjärta rent.


6. Under tårar jag dej beder
att du genom hjärtat leder
floden som kan klippor välta,
floden som kan isberg smälta,
all min blodskuld skölja bort.


7. Du vars liv för mej är givet,
låt i dej mej älska livet,
så för dej mitt hjärta bankar,
så att du i mina tankar
är dess djupa sammanhang!

8. Om jag än som strån ska falla,
om än hand och bröst blir kalla,
tar du ej ditt ord tillbaka:
aldrig ska jag döden smaka,
du har tagit syndens lön.

9. Ja, jag tror på korsets gåta!
Du kan frälsa och förlåta!
Stå mej bi mot satans lister,
ta min hand när ögat brister,
säg: Vi går till paradis!

KOM TILL GUD, DIN KAMP HAN SER




1. Kom till Gud, din kamp han ser.
Tro på Gud, som trygghet ger.
Be till Gud, din bön han hör.
Prisa Gud, allt nytt han gör.

2. Lev för Gud, det mening ger.
Stå för Gud, vad än som sker.
Tjäna Gud var dag som går.
Tacka Gud för allt du får.










O JAG SER MIN FADERS HAND




1. O, jag ser min Faders hand
i naturens under,
hör i vågens skvalp mot strand
och i åskans dunder
samma röst, vars allmaktsord
ropat himmel, hav och jord
//: fram ur tomma intet ://

2. Varje kryp i jordens stoft,
himlens stjärneskara,
skogens susning, blommans doft,
rymderna de klara,
alla vittnar: Gud är stor.
Ja, i skapelsen han bor
//: stor som ingen annan ://

3. Skyar, stjärnor, blommors prakt
kan dock inte frälsa.
Jord och hav har inte makt
att med frid oss hälsa.
Gud tog människogestalt,
dog på korset, löste allt
//: som av synden bundits ://


4. Att förlåtelse han gett,
domen på sej tagit,
att från död till liv han lett,
till sitt hjärta dragit,
är det största av allt stort
en allsmäktig Gud har gjort
//: och förblir det största ://

 [Koralerna publicerade på nätet med tillstånd]